Birgit Ståhl-Nyberg var – skam till sägandes – en ny bekantskap för mig. En hel del stockholmare kanske har sett hennes monumentalkonst på Akallas tunnelbanestation, även om långt ifrån alla nog skulle kunna namnge konstnären – men själv hade jag helt missat hennes konstnärskap. Det gör det desto roligare att nu kunna lära känna det […][...]

Har du någon gång hört Klarspråk, Sveriges radios nyhetsprogram på lätt svenska? Där används inte en standardfras som ”brutit vapenvilan”, utan istället kanske ”inte slutat kriga fast de har lovat” och plötsligt bryter nyheterna igenom den där vanliga distansen man byggt upp och känns i magen. Blir liksom verkligare. Skönlitteratur, och inte minst böcker för […][...]

Den har ett särskilt perspektiv, Per Nilssons och Lisen Adbåges Jag hatar kaniner och blommor och barn. Blicken är i knähöjd och möter inte sällan ängsliga eller irriterade ögon från barn, tanter och katter. Det är inte mycket berättaren gillar. Åtminstone inte av sådant som man ”ska” gilla, sådant som är ”normalt”. Kaniner borde till […][...]

Svarta änkan är en spindel som är känd för sin giftighet. Det kan också vara en lagrad hårdost. Men namnet kan också presentera en ondskefull kvinna som tagit livet av sin make. I Johanna Mos Svarta änkan syftar titeln på den senare. Den kända fotbollsspelaren Johan Alexandersson hittas brutalt knivmördad och i lägenheten befinner sig […][...]

Jens blir tokig om han vardagshänger mer med bästa kompisen Niklas, som han är så olyckligt kär i, och dennes nya flickvän. Han sätter sig på sin motorcykel och drar till Finnsnes, till morbror Torstein och hans sambo Phil. Han behöver få vara i fred och reda ut sina känslor. I fred får han nu […][...]

Fotoboken Själslig ro: I nordiskt landskap. Inner Peace: In the nordic landscape av Anders Jorulf är indelad i fem större kapitel, alla innehållande storslagna naturfotografier från respektive land. Naturen är i fokus och förhållandevis ofta vatten och hav med solnedgångar. Även snölandskap förekommer ofta. De flesta bilder har en lång horisont med långa perspektiv. På […][...]

Sverige har på bara ett par decennier gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till att ha en förmögenhetskoncentration som är bland de högsta i Europa. Kapitalinkomsterna har stigit markant, medan inkomsterna för vanliga löntagare inte alls hängt med. Stora delar av landets befolkning lämnas därhän, medan en liten elit kan åtnjuta […][...]

Jag vet egentligen inte i vilket sammanhang Gustave Flaubert kläckte ur sig sitt berömda ”Madame Bovary, c’est moi!”, men det här är hur jag förstår uttalandet: ”Så jävla bra är jag!” En så bra författare är Flaubert att han förmår både leva sig in i sin understimulerade, lantliga läkarhustru och förmedla henne till läsarna. Kanske […][...]

När någon i sociala medier efterfrågar tips på bokgåvor för barn, till exempel till ett dop, finns det en oskriven regel på att minst tre personer måste nämna Elsa Beskow. Frustrationen över oviljan att ta till sig nyutgiven barnlitteratur ger mig en extra dimension vid läsningen av Ebba Forslinds Fastrarna. Barnet följer motvilligt med när […][...]

Lönearbete är inte särskilt välrepresenterat i skönlitteraturen. Författaryrket undantaget då, för hur många romaner om författare med skrivkramp (bra eller dåliga) har vi inte läst? Men det vardagliga slitet på en myndighet, ett fabriksgolv, på skola eller dagis, inom vården? Visst finns enstaka exempel, men de står ganska ensamma. Måns Wadensjö debuterade med en arbetsplatsskildring, […][...]