Clarys krig utspelar sig i en svensk bruksort, börjar när andra världskriget bryter ut 1939 och slutar när kriget är över 1945. Men det verkliga kriget pågår mellan Clary och hennes make Bruno. Mellan Clary och ett mansdominerat samhälle där kvinnor ska vara underordnade sin make. För så står det i bibeln. Romanen är en […][...]

Varför har jag aldrig hört talas om Kautokeino? Varför blir jag först lite förvirrad när miänkieli refereras till som finska? Varför har namnet Læstadius alltid bara fått mig att tänka på förbud mot gardiner och alkohol, utan att någonsin göra mig nyfiken på vad som kan ha funnits bakom de förenklingarna? Ja, det beror såklart på […][...]

Om man slår upp något vanligare översiktsverk om Sveriges historia så lär man inte hitta särskilt mycket information om romers och resandes historia, trots att dessa folkgrupper har funnits i landet i mer än 500 år. På liknande sätt har romers och resandes historia osynliggjorts på många andra håll i Europa. Den begränsade litteratur som […][...]

Spanskans år handlar om en småbrukarfamilj i Arjeplog år 1920. Föräldrarna Daniel och Magdalena Zakrisson och en av döttrarna dör hastigt och lämnar de övriga nio barnen åt sitt öde. Familjen hade några dagar innan rest in till marknaden i kyrkbyn och tänkt sig övernatta hos Magdalenas syster som brukligt. Där ligger systern svårt sjuk […][...]

Sverige höll på att flytta sig. Det kröp ut ur skogsmörkret, det rätade sina vägar. Kanske är Sista rompan en berättelse om att flytta. Någon är därtill tvungen, såsom den gravida dottern eller konstnären med ett grumligt förflutet. Emellanåt stänker det av svett och könssafter. Detta som händer mellan två kroppar är en drivkraft som […][...]

Får jag sörja en plats som aldrig har varit min? Den frågan ställer sig Elin Anna Labba i inledningen till den här boken om 1900-talets tvångsförflyttningar av renskötande samer i Sverige. Det är också en fråga som i hög grad kommer att genomsyra boken i grunden. För ett sekel sedan började den svenska staten alltså […][...]

Namnen på de fyra rejäla pjäserna hämtade ur den svensk litteraturhistorien avslöjar vad vi har i handen – en ask innehållandes motgång, kamp, brist, utanförskap, smuts och orättvisa. Ingångarna är lite olika och perspektiven skilda, men alla fyra noveller viker inte av från den utsattes väg. Berättelserna utspelas inte i vår samtid, men som det […][...]

Carl von Linné var en av sin tids stora vetenskapsmän, och hans vetenskapliga gärning att försöka kategorisera naturen kom att få stor betydelse för utvecklingen av naturvetenskapen. I den här boken skildrar idéhistorikern Gunnar Broberg Linnés liv och gärning. Enligt vad som påstås av förlaget så är det första gången på mer än ett sekel […][...]

Det var Gustav Vasas söners idé från första början. Sverige, som farsan deras hade börjat sätta ihop till ett land, hade hela landsändar fulla med skog och malm och inget folk, och borta i rikets östra halva fanns en massa finnar som visste hur man levde i skogen. Alltså såg man i slutet av 1500-talet […][...]

Gunnar Wetterbergs senaste bok Träd – En vandring i den svenska skogen har en personlig inledning. ”Sverige är så mycket skog att den finns inflätad lite varstans, i historia, nutid och framtid. Skogens historia handlar om samspelet med människorna genom alla tider.” Den förhistoriska perioden var ett landskap med istäcke som kom och försvann i […][...]