Vissa böcker vet man att man kommer att läsa igen. Några få vill man läsa om så fort man läst klart sista sidan. Perihan Magdens debutroman The Messenger Boy Murders är en sådan bok för mig. Intrigen är en finurligt berättad mordgåta, befolkad av en rad egensinnigt motsägelsefulla karaktärer, som alla, visar det sig, bär […][...]

Att läsa Carin Hjulströms debutroman Finns inte på kartan är en upplevelse, som rymmer flera moment av igenkännande. Jag återupptäcker känslan hur det var att en gång för länge sedan läsa ungdomsböcker, där ofta en driftig ung kvinna befinner sig i centrum av allt och klarar av det mesta trots initiala svårigheter. Jag tycker mig […][...]

Feberkurvan är en malariakurva. En förteckning över febertemperaturer, en kurva som har makt att visa vägen till krukan med guld. En man dog i Algeriet under första världskriget. Innan han dog författade han ett brev, som skulle sändas femton år efter hans död. Nu har brevet anlänt. Det är historien som överkonstapel Studer får höra […][...]

För några timmar sedan tilldelades Herta Müller årets Nobelpris i litteratur. Det är inte svårt att förstå varför. Utan att på något sätt påstå att Müller är min absoluta favoritförfattare måste jag tillstå att hon är något helt Särskilt. Hon är inte utbytbar. I Redan då var räven jägare kretsar Müller kring teman som ständigt […][...]

Nog är det relevant som C-M Edenborg skriver i sitt efterord till Felix Saltens (1869–1945) Josefine Mutzenbacher, att den kan läsas som anti-freudiansk. Berättelsen kräver överhuvudtaget ett fördjupande ord. Efter ett framgångsrikt liv som prostituerad sitter Josefine Mutzenbacher och nedtecknar sin uppväxt i arbetarklassens Wien under 1860-talet. Det handlar i princip uteslutande om sex: incest, […][...]

Jonas Karlssons andra novellsamling är både lik och inte lik hans första, Det andra målet. Tonen, den lätta vardagliga, med blick för människors sätt att rationalisera sina mest absurda handlingar och att ständigt oroa sig för vad andra ska tycka om en, finns kvar. Och hans perspektiv är fortfarande inifrån, oftast med jagberättare och oändligt […][...]

Huvudpersonen i Den röda soffan är en kvinna i sina bästa år som under en spartansk tågresa från Frankrike till Ryssland för att återse sin gamla kärlek istället tvingas möta sig själv och sina verkliga värden i livet. Boken utgörs av kvinnans inre monolog, späckad med litterära fragment, som tycks ge hennes liv konturer, tröst […][...]

Hyresgästföreningen har fått klagomål på störningar i din trappuppgång. För att kunna åtgärda olägenheterna behöver vi de boendes hjälp. Vi ber dig därför så noggrant som möjligt notera eventuella störningar, störningarnas art, datum och klockslag på bifogad klagomålslista. Trots att du alltid sköter dig, spelar musik på knappt hörbar nivå, skickar hem gästerna före klockan […][...]

Kjell Eriksson föddes under det sena 70-talet. Då fanns inte jag. Kjell Eriksson växte upp i Täby. Jag har aldrig varit i Täby. Kjell Eriksson hävdar att 70- och 80-talets Täby var ett ställe där alla villor såg likadana ut, där ingen vågade sticka ut, där Jante var kung och alla fröknar hetta Margareta. Kjell […][...]

Förra sommaren lyssnade jag på Marguerite Duras bok Älskaren som ljudbok när jag målade i mitt kök. Eftersom jag inte är överförtjust i att kladda med färg var detta ett mycket bra sätt att låta mig själv distraheras. Språket var stundtals suggestivt och jag sögs in i den värld som Duras tecknar. Jag befann mig […][...]