När jag tänker på den sammanlagda bloggvärlden därute, och sedan på att texterna i Bodil Malmstens loggbok Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är en sammanställning av hennes blogginlägg, måste jag ännu en gång vidga min syn på vad ett blogginlägg är och kan vara. I en värld där information och påståenden […][...]

Ända sedan Sjöwall & Wahlöös genombrott har det ju varit lite av en oskriven regel att den svenska deckaren ska säga någonting om sin samtid. Idealet är att både ta tempen på det rådande samhällsklimatet och komma med en rejäl slev samhällskritik. Inget fel i det, tvärtom kan man genom just brottslighet ofta komma till […][...]

Dags för det tredje perspektivet. Efter bästisarna i Amandas bok och Jonnas bok har turen kommit till Saga. Saga som är outsidern i trion. Kompis med de andra två och ändå inte riktigt kompis. Saga som sällan haft tjejkompisar, som sällan haft kompisar alls vad det verkar. Saga som har killar, och helst bara tillfälligt, […][...]

100 meter lycka: kicken i den fysiska prestationen, att ha pressat kroppen, i total kontroll över muskler och reaktionsförmåga. 100 meter löparbana, en perfekt start och så publikens vrål. Nytt svenskt rekord. Hyllningar. Familjens stolthet och lillasyster Sussi lite avsides, lite avundsjuk kanske. 17-åriga Ninna springer, löper med perfekt precision – men bara i fantasin. […][...]

Det är New York City vid juletid. Dash, som avskyr julen, kan gratulera sig själv. Han har lyckats slå i båda sina föräldrar med respektive att han firar med de andra – vilket låter sig göras eftersom de inte pratar med varandra – och är ensam hemma över helgen. Han strosar runt i sin favoritbokhandel […][...]

Jag tänker på studentsången, på hur sinnessjukt det kändes att stå och sjunga ”inga sorger än” och ”den ljusnande framtid är vår” som om studenter är någon sorts blanka sidor, skyddade, oskyldiga, helt utan erfarenheter men med allt gott att vänta. När nu framtiden mest kändes som ett okänt svart hål och det förflutna, tja, […][...]

Tre tonårstjejer, tre perspektiv, tre romaner. Dessutom med vad som kan beskrivas som en tydlig folkbildningsambition på sex- och samlevnadsfronten och skrivna av Katerina Janouch, med sin spalt i 1990-talets Veckorevyn åtminstone något av min generations guru på området. Det låter väl som ett potentiellt lyckat projekt? Men även om jag gillar ambitionen, att skriva […][...]

Det är glesbygd, mörka skogar och en hotande underton av sexuellt våld. En tonårsflicka är försvunnen, kanske våldtagen och mördad, och hemtrakten och vuxenvärlden låter plötsligt ana nya, solkiga sidor. Är den i själva verket så trygg, den där lantidyllen föräldrarna drömde om? Det är sommaren innan sjätte klass och tolvåriga Hanna slits mellan sina […][...]

Barns första möte med döden sker oftast genom att en äldre släkting eller ett husdjur går bort. I Linda Skugges barnbok God natt, min katt blir Sebbes lillmatte kvar när Sebbe dör. Det är hon som minns och ser tillbaka på hennes och Sebbes liv tillsammans. Sebbe, som egentligen är en tjej, var den blygaste […][...]

Den gamla katten har blivit överkörd, så Anna och Tom har fått en ny katt. Men den nya katten är inte riktigt som den gamla. Istället för att vilja sånt som katter brukar vilja göra: gosa, bli klappad och sova, vill den nya katten helst jaga och döda andra djur, som den tar med sig […][...]