Mot livet, mot döden, och tillbaka till liv igen. Innan döden. Halva året ljus och halva året mörker. Lotta Olsson lånar livet och myten om Persefone som fond för ting som kränger och svänger innanför pannben och bröstben. Inom dessa sfärer, samhållna av skickligt svepande terziner diktar Olsson som rinnande vatten, eller tysta andetag om […][...]

Den irländske författaren Colm Toibin är någorlunda välbekant för svenska läsare sedan tidigare. Tre romaner av hans hand har översatts till vårt språk. Nu kommer en fjärde, som ursprungligen är en novell och ingick i en novellsamling. Den heter En lång vinter och är en knappt berättad, tidlös, historia om några människor och deras sorg […][...]

Berlin, 1940. Samma dag som de glada nyheterna kommer att Frankrike har kapitulerat får paret Quangel det besked alla föräldrar fruktar: deras ende son har fallit i fosterlandets tjänst. Var stolta över hans hjältemod. Heil Hitler. Nu sitter de där i sin tysta lägenhet; de har varit gifta i nästan 30 år och nu visar […][...]

Det kan inte ha varit något lätt jobb han hade, statsminister Per Albin Hansson under krigsåren. Med tyskar som ockuperade våra nordiska grannländer i väster men samtidigt var allierad med vår östliga granne och därtill ställde en massa krav om järnmalm och transittrafik på det Sverige han styrde över. Som ju trots retoriken inte hade […][...]

I Att föda ett barn inleds berättelsen om Maj som efter ett misslyckat förhållande flyttar från Östersund till Örnsköldsvik där hon träffar den 16 år äldre Tomas som hon snabbt blir gravid med och trots att ingen av dem egentligen ville gifta sig står hon snart brud med en redan synlig mage. Skammen! Maj vill […][...]

Suss är en drömmare. Hon föredrar golv framför fina stolar, skriver, målar skämtsamma karikatyrer och gör verbala, sprakande kärleksförklaringar till ”B-människan”; den som är inkomplett och mänsklig. Hennes föräldrar är ”A-människor” och överklass. Kanske är det därför hon verkar vara född med fågelvingar och flaxar livligt i en antimaterialistisk vilja, bort från marken, konventionerna och […][...]

Jan Guillous andra del i hans stora romansvit, Det stora århundradet har nu givits ut. Han fortsätter därmed sin långa tradition av att använda lättläst, lättillgänglig litteratur för att sprida sina tankar och åsikter. Det började med Coq Rouge, fortsatte med Arn och nu ägnar han sig åt bröderna Lauritzen. Det märks tydligt att Guillou, […][...]

Människorna i Kristian Johannessons debutroman befinner sig i ett evigt väntrum. Dels är det Johannes K., den obehörige SFI-läraren, vårdbiträdet, poeten och löparen som inte riktigt har hittat sin plats och leker sig fram under ständig osäkerhet. Men det är också ungdomarna i SFI-klassrummet. De som har tvingats börja om och står i det första […][...]

Det här är en skitig bok. Det känns som om Irvine Welsh slänger mig på gatan och bjuder mig att slicka på trottoaren för att smaka smutsen i tillvaron. Ingen antiknark-propaganda jag hört har någonsin kommit i närheten av vad jag läst i den här boken. Inifrånperspektivet av några missbrukares gemensamma umgängeskrets går steget längre […][...]

Jag har fått den förklarad för mig som en spänningsroman och var rejält skeptisk innan jag läste den inför en intervju med författaren Claudia Piñeiro. Jag pratar om den första av hennes romaner som har översatts till svenska, Torsdagsänkorna. Oj, så skönt att mina farhågor visade sig vara onödiga. Det här är en riktigt bra […][...]