Den mörka ängeln är den tionde boken i Elly Griffiths serie om rättsarkeologen Ruth Galloway. Jag har läst alla tio, och det känns tyvärr som att Griffiths skriver efter exakt samma mall varje gång. Resultatet blir dess värre mer och mer utvattnat för varje bok. I Den mörka ängeln har Griffiths visserligen bytt ut det […][...]

Därför och Väntrum återfinns nu i en samlad volym och är en reviderad nyutgåva av diktsamlingarna med förord av litteraturvetaren och författaren Maria Antas. Anita Wikman och hennes produktion var helt okänd för mig när jag fick uppdraget att recensera dessa båda diktsamlingar. Jag funderar på syftet med att ge ut Därför och Väntrum igen. […][...]

Jag vet inte varför men jag tycker om när författare tar sig friheter med döda poeter – eller dramatiker eller författare generellt. Jag tycker om när man spinner vidare på historier som är så välkända att de blivit något annat, något mer än det de först var. Fortsättningar, berättelser ur andra perspektiv – give it […][...]

Jag ska erkänna en sak. När feminister ska beskriva ”kvinnliga erfarenheter” infinner sig ofta ett kliande obehag hos mig. För ofta innnebär pratet om ”gemensamma erfarenheter” att jag än en gång få uppleva känslan av att Inte Passa In. ”Kvinnliga erfarenheter” tenderar nämligen väldigt ofta att kretsa kring erfarenheter rörande män, och relationer till män […][...]

En gång, i en galax långt långt borta – nä, jag var utomlands – la jag alla pengar på att se vad som då var den dyraste och fräckaste Star Wars-filmen fram till den dagens dato. IMAX, 3D 2000 och AC under gumpen gav ändå något slags hoppfulla förväntningar. Själva upplevelsen med knivskarp bild och […][...]

Ulla M Nissen debuterade förra hösten med ungdomsboken De kommer ändå inte tro mig. Där försökte fjortonåriga Elsa förtränga den våldtäkt hon utsatts för på en fest. Det gick inte så bra, och till slut lät hon sig övertalas att berätta. Att polisanmäla. I nyutkomna andra boken om Elsa, Det måste gå, försöker Elsa gå […][...]

Varför våldtar man någon? Hur kan man gilla någon och samtidigt ge så blanka tusan i den att man tränger sig på dens kropp utan medgivande? Handlar det om makt, kåthet, dumhet, någon sorts ren ondska? Åsa Karsins ungdomsbok Lite kul måste man ha, är något så ovanligt som en bok om våldtäkt som vill […][...]

Skuggan av en dotter (2018) av Elena Ferrante är den tredje och sista romanen i en trilogi om smärtsam kärlek. Dessa tre kortromaner har skrivits före Neapelkvartetten men har först under de två senaste åren översatts till svenska. Universitetsläraren Leda reser från Florens till havet i Syditalien, hyr en lägenhet och tänker sig att tillbringa […][...]

Med Bokmässans dödsrosslingar i bakgrunden fick jag mig över en mugg vältempererat gratisvatten ett samtal med Henrik Nilsson. Henrik driver tillsammans med två kollegor det unga malmöbaserade förlaget Nilsson förlag. Förlaget må vara ungt, men Henrik är ingen duvunge. Under 90-talet startade han Minotaur som översatte och gav ut engelskspråkig kriminallitteratur. Han har även drivit […][...]

Ni vet känslan när man är en Riktig Författare (som etablerat av den utmärkta debuten Den tid då ljuset avtar) men vill skriva något som bara pekar på allt man stör sig på i dagens samhälle? Vad gör man? Jo, man skriver förstås Sajens Ficktion! Det är ju inte en genre som någon med verklig […][...]