Bergh och Johnsson gjorde för tre år sedan boken En blues från Landskrona. Nu fortsätter de berättelsen. Då skildrade Johnsson människorna, de som präglar staden. I den nya boken blir han mer personlig. Människorna har försvunnit, de skymtar till ibland. Det är en sorgsen bok, Johnsson söker upp platser som betytt mycket för honom. Det […][...]

Okej, så här: Clara är närmare fyrtio år, frilansskribent och i den akademiskt skolade kultursvängen, när hennes kärnfamilj (mamma, pappa, barn, son, dotter) bryts upp. En process börjar och hon inser att hon blir förälskad i tjejer i stället. I sina anteckningsböcker undersöker hon sin nya identitet och det nya sammanhang hon hamnar i med […][...]

Detta är den tredje delen i en trilogi som inleddes med boken Minne. Muisto, Memory, 1997, och fortsatte med Anna, Amerikan mummu, 2004. De böckerna handlar om barndomens somrar i Finland samt om Korhonens mormor som utvandrade till Amerika. I denna tredje del är det Nina Korhonen själv som är i centrum. Hon porträtterar sig […][...]

Jag var inte en Duranie på 80-talet, jag var en Spandie. Men desssa beteckningar för fans till de brittiska banden Duran Duran och Spandau Ballet kände jag inte till förrän jag läst I know this much: from Soho to Spandau. Boken är en självbiografi skriven av Gary Kemp, kompositör, textförfattare och gitarrist i Spandau Ballet. […][...]

Spandau Ballet var, och är, bandet med en riktigt bra sångare, Tony Hadley. Efter bandets splittring 1990 har Hadley ägnat sig åt en solokarriär som sångare och även skrivit musik själv. 2004 utkom hans självbiografi To cut a long story short. Titeln är hämtad från en av Spandau Ballets singlar, som även fanns med på […][...]

Alison är 19 och går på universitetet i slutet av 70-talet när hon äntligen vågar lägga ihop två och två och inser varför hon aldrig varit intresserad av pojkar och klänningar. Hon skriver ett brev (ty det här utspelade sig på den tiden då folk fortfarande skrev brev) till sina föräldrar och meddelar dem att […][...]

Så blev det 2009 och Maus återutgavs på svenska. Det förtjänar Dorotea Bromberg ett helt fång rosor för. Köp den, läs den, läs om den, låna ut den, slit den med hälsan. Men, recension? Vad finns egentligen att säga om Maus, en av det sena 1900-talets mest uppmärksammade böcker, 25 år efter att den började […][...]

”Myllrande” är ett ord som av någon anledning ofta ligger nära till hands så fort man ska beskriva skildringar utanför den alltigenom västerländska litteraturen. Sådant väcker alltid lite varningsflaggor. Men jag kan ta mig tusan inte komma på något mer träffande ord för att beskriva Wole Soyinkas Aké – barndomsåren. Boken i sig själv skildrar […][...]

På vår gata har undertiteln ”Syndare och sanningssägare i min fars domstol”. Denna domstol, den judiska Beth Din, Rabbinens domstol, leds i det fattiga kvarteret i Warszawa där familjen Singer bor i början av 1900-talet av just Isaac Singers far, rabbinen. Det innebär att människor i området som vill ha juridisk och religiös hjälp – […][...]

Strax före julafton 1914 fick författaren och teologen Emilia Fogelklou, då 36 år gammal, ett tjockt brev som hade skickats till henne från en för henne okänd person. Hon öppnade det först på julaftonskvällen. I det stora kuvertet hittade hon en svensk översättning av den första sången i Dantes Divina Comedia, skriven på några ljusblå […][...]