Sedan hon var tio år har Starrs liv varit delat i två hälfter. Den ena levs på den vita privatskolan, där hon har sina vita vänner och sin vita pojkvän. Den andra där hon växt upp, i Garden Heights, ett svart område präglat av gängvåld och droghandel, men också av sammanhållning och gemensamma erfarenheter. Starr […][...]

Kvinnor i kylskåp. Ja, det är en grej, faktiskt. Visserligen är kanske inte kylskåpet i sig det bärande elementet i begreppet, som myntats av serieskaparen Gail Simone, utan en ung kvinnas död, avsedd för andras ögon och syften. Hon är ett objekt, ett instrument för att ge drivkraft och djup åt en manlig superhjältes bana. […][...]

Rubriken är egentligen klart elakare än vad Daniel Woxlins bok Anders Timell får inte dö motiverar, men ni vet hur det är – ibland är en rubrik bara för lockande för att avstå. Jag älskar premissen för Anders Timell får inte dö. Den utspelar sig i ett Stockholm som är snarlikt vårt eget, men där […][...]

Vad är VALIS? En roman av Philip K Dick. Vast Active Living Intellegence System. Vittomfattande Aktivt Levande Intelligens-System. Ett gudomligt väsen i form av ren information vars syfte är att hela ett sjukt universum. En fiktiv film vid namn VALIS i romanen VALIS av Philip K Dick. Ett konstnärligt misslyckande. En roman, skriven av en […][...]

Genast då jag öppnar Jersilds bok börjar jag fundera. Är det en idéroman? En dystopi? Han skriver i en skönt saklig stil, men trots den explosiva starten, är det snart något som mattar ut mig. Är jag så enkelspårig så jag inte kan uppskatta romaner om människans villkor utan uteslutande bara kan njuta av böcker […][...]

Det fantastiska med magisk realism (som man väl får kalla det när en bok har mirakel, men inga gudar, drakar eller vampyrer) är att nästan allt kan vara en metafor. Så när staden Halimundas populäraste hora Dewi Ayu avlider, och sedan återvänder till livet 21 år senare, är det förstås bara början på Eka Kurniawans […][...]

Var gång jag recenserar en bok jag är avogt inställd till tänker jag på PST/Q som i En dåres försvarstal med svavelosande textrader går till angrepp mot ”pseudointellektuella journalister”. Om ni ska recensera mej, presentera mig för ett jävla nåt som intresserar mej. Så, sch, lyssna – (TYSTNAD) – ljudet av alla som respekterar dig. […][...]

Andrew, Claire och Dag tillhör den första generationen efter andra världskriget som inte får det bättre än sina föräldrar. De lämnar boet men bärs aldrig uppåt av rekordårens varma vindar. Dessa har mojnat, nämligen. Huvudpersonerna i romanen Generation X är flygfärdiga men det bär liksom ändå inte. Berättarjaget Andrew har lockat Claire och Dag till […][...]

Jag har aldrig läst Alice i Underlandet i sin helhet, men jag vet tillräckligt mycket om Carrolls ikoniska skapelser för att veta att Hjärter Dam är en av de mest skräckinjagande skurkarna som någonsin dykt upp i en saga. (Fotnot: Jag har en gång förrättat en vigsel utklädd till Hjärter Dam.) Dessutom är jag ett […][...]

När jag var liten var det Kitty-böckerna som gällde. Jag vet inte exakt vad som lockade så med henne, kanske det att hon var en kvinna som löste mysterier. Mest fascinerad var jag i alla fall av hur hon om igen lyckades ta sig ur knopar, kidnappningar, kriser. Nu som vuxen läser jag sällan den […][...]