Så här är det. Jag läste den här boken första gången i november för ett och ett halvt år sedan. Någon månad senare reste jag till Kuba. Det är där Jag skänkte dig mitt liv utspelar sig. Och, mina vänner, jag kände igen mig. Jag kände igen de små kubanska gummorna, gungstolarna, lukterna i Havanna, […][...]

Harry Potter and the Order of the Phoenix är den första boken i serien jag läser på engelska. Kunde bara inte hålla mig den här gången och det verkar jag inte vara ensam om. Det är första gången jag hört talas om att en inbunden bok på engelska skyltas som en stor vara i storköpen. […][...]

Detta är en roman som skruvat upp allt på högsta volym. Den är vansinnig, rolig och bulldozrar sig skoningslöst fram med biljakter, rymdsex och både afrikanska och engelska prinsessor. Så säljs Douglas Couplands senaste roman Alla familjer är psykotiska på bokens baksida. Som ett fyrverkeri av absurditeter. Kriminella, omoraliska eller bara obegripliga förehavanden staplade på […][...]

Hur recenserar man en bok man inte läst ut? Inte en bok man inte hunnit läsa ut av tidsbrist, eller för att man hittade en intressantare bok under tiden. Utan en bok man låtit bli att läsa ut för att innehållet var för starkt, för jobbigt, för hemskt. Man får helt enkelt försöka sammanfatta intrycken. […][...]

I Fiasko är berättaren en ålderstigen man som bor i en trång lägenhet mitt i Budapest. Han försöker få sin första roman publicerad. Men vem kan tänkas vara intresserad av att läsa den? Allt är väl redan skrivet om detta uttjatade ämne? Romanen blir refuserad. Den är illa skriven utan litterär begåvning, tycker man på […][...]

I Imre Kertész’ tankesamling Galärdagbok som utgavs i början på nittiotalet (till svenska 2001) skriver han: ”Vad jag än tänker på, tänker jag alltid på Auschwitz. Allt annat tycks mig dumt jämfört med det.” Ja, det är klart, tänker jag själv och lägger Mannen utan öde ifrån mig. Med den erfarenheten i bagaget blir alla […][...]

En konstig barndom. Konstiga kompisar. Mycket knark. Serbiska krigsförbrytare och märkliga kroppsliga och själsliga åkommor. Det är huvudingrtedienserna i Juli Zehs debutroman Örn och ängel. En man hittar sin psykiskt sjuka flickvän död. Var det ett självmord eller blev hon mördad på grund av sina vidlyftiga narkotikaaffärer? Pojkvännen undrar och följer hennes spår genom Sydeuropa […][...]

Visst är det fascinerande att läsa om hur människors liv är intrasslade i varann och hur det som till en början tycks vara obetydliga samanträffanden som i slutet får all betydelse för handlingen men jag börjar tröttna. Sedan Short cuts kom har allt fler böcker och filmer apat efter. Det är ju ett så spännande […][...]

Romanens huvudperson Graziano gav mig omedelbart lite huvudbry. Inte för att han var invecklad och särskilt svår att förstå sig på, nej utan för att jag under läsningens gång inte kunde komma det litteraturvetenskapliga begreppet som till viss del utmärker hans personlighet. Fick helt enkelt rota fram mina gamla anteckningsböcker för att stilla min tankeklåda. […][...]

Det kan vara lite svårt att veta vad man skall anse om en bok som inleds med följande rader: Den blåklädde mannen med flera män i sin mage skrattar med vita tänder. Han är svart i ansiktet. Han har stora runda ögon och en bit skinn på huvudet som är ditsatt med hjälp av ett […][...]