En kvinnlig Che Guevara i arabvärlden. Ganska bra upplägg för en bok på 2000-talet va? Handling, persongalleri och miljö ligger i tiden som en macciato i en pokerhall. Och Warda är dessutom ganska smidigt skriven i dagboksform med tillhörande ramberättelse, nutidens rika Oman ställs mot 60-talets fattiga och politiskt sjudande, med urgamla seder och religiösa […][...]

Innan man hunnit igenom första stycket i boken har vi fått passningar till Shakespeare, Tusen och en natt och Ghostbusters. Japp, Salman Rushdie är tillbaka i form, och jobbar som vanligt redan från början med att väva ihop uråldriga myter och berättelser med modern vetenskap och populärkultur tills han konstruerat (om) en hel idévärld. Just […][...]

Maximilian Frisk är konstnär. Han har lyckats positionera sig i de samtidskonstintresserade kretsarna, han har de rätta kontakterna. Med sina installationer har han ofta lyckats skapa rubriker och uppmärksamhet. Nu planerar han ett verk som förmodligen i ännu högre grad kommer att skaka om dem som möter det. Som privatperson väljer han att leva ett […][...]

Jag tänkte först skriva "I skuggan av döden" som rubrik, men i denna roman av Philippe Claudel är ju döden inte bara en hotfull skugga, utan fysiskt närvarande. Vi befinner oss i en liten ort i Frankrike under första världskriget, i närheten ligger fronten dit allt fler av de unga männen skickas. Har de tur […][...]

Isak Lövenstad är en gammal man som bor ensam i ett vitt kalkstenshus på Hammarsö mitt ute i Östersjön. Hit, till det sedan tolv år tillbaka övergivna sommarhuset har han flyttat efter att hans fru Rosa dött. Nu vill Isak helst ta livet av sig, det har han påpekat i många år. När hans äldsta […][...]

Som fantasyläsare är man inte direkt bortskämd med mästerverk. Det mesta som skrivs är upprepning, tröttsamma femhundrasidiga bibbor som ingår i serier på minst tre och högst oändligt många delar. Miljön är medeltidsliknande med kringvandrande riddare och allmänt konservativa könsroller, storyn går ut på att ung, föräldralös pojke visar sig vara den som ska rädda […][...]

Det här är Søren och Mette. Søren bor i ett hus, och Mette bor i ett hus. Søren och Mette bor i ett hus. Nej, de bor i en lä•gen•het. Vid en väg. Nej, på en gata. A•ma•li•e•gade. Så börjar Mettes värld, allt är minsann lyckligt och harmoniskt, men det beskrivs på ett distanserat och […][...]

Minou får ett hål i huvudet då hon blir dumpad av sin pojkvän genom ett kassettband. Det här är inget porträtt av en förkrossad och ynklig liten före detta flickvän. Även om författaren tillåter henne att vara självömkande och ibland nästan apatisk, finns även de flesta andra känsloregister representerade. Minou är aggressiv, egocentrisk, hämndlysten, småsint, […][...]

En lite märklig boktitel kanske, en smula lång, en smula för simpelt poetisk. Men visst osar det om den? Visst ger den en sorglig känsla av saknad och kuslighet, av att allt egentligen är eländighet? När mörkret faller slår vi oss för pannan eftersom vi minns att lyckan bara var en vacker dröm och att […][...]

Tack Norstedts för att ni ger ut sådan här litteratur. Verkligen. Juli Zeh är en oerhört lovande författare och det är skönt att hon ges ut i Sverige. Men varför har ni ett omslag som gör att den ser ut som en Jackie Collins-roman, med fasta kvinnolår i nylonstrumpor? Är det bara för att författaren […][...]