Det är alltid förknippat med viss fasa att ge sig i kast med en produktiv SF-författare som redan har en rad utgivna titlar bakom sig. Man känner instinktivt behovet av att börja från början och sedan beta av bok efter bok till den senaste, innan man säkert kan avgöra om man tycker om författaren eller […][...]

Egentligen har den ingen märkvärdigt medryckande inledning, Lovsånger till kärleken. Men i mitt fördomsfulla sinne, där före detta skådespelerskor ska hålla sig borta från skrivmaskiner/datorer/pennor (i alla fall om de ska skriva en roman och i synnerlighet om denna är självbiografisk), blir jag nästan imponerad av Wiazemsky. Dock börjar hon tyvärr, efter att jag har […][...]

Tröst och skuld är återkommande ord i Tony Samuelsson roman En grind av mörker och Stig Dagerman är följdriktigt ett av bokens många teman. Två män i berättelsen spekulerar över varför Dagerman fick en sådan skrivkramp och varför han tog sitt liv. En grind av mörker är en relationsroman och en samhällskritisk samtidsskildring. Men den […][...]

Nancy Chan lever i en Sex and the City-dröm. Hon bär det senaste modet, hon är exotisk och vacker. Hon bor på Manhattan. Hon tjänar hundratals dollar innan lunch och är ständigt beundrad av rika män. Och hon har ännu mer sex än tjejerna i Sex and the City. Detta beror på att hon är […][...]

Den upplyste resenären, som föraktar de klassiska reseberättelsernas västerländska ignorans – och som åker ensam till ett underutvecklat land i en känsla av individualistisk briljans – betraktar såklart sig själv som överlägsen turisten. Den upplyste resenären kommer inte till den fattiga byn för att njuta, söker inte exotismen. Den upplyste anländer med en ödmjuk inställning […][...]

Gertrude Steins båda självbiografier (Allas självbiografi och föregångaren och bästsäljaren Alice B Toklas självbiografi) är de av hennes böcker som är minst konstfärdiga. De är också historiskt fullkomligt unika i sin språkbehandling. Man kan få känslan av att alla andra författare fortfarande skriver som impressionister. Stein har orden som sitt verktyg och hon använder dem […][...]

Lärarna snackar om att tjejerna ska bli mer framåt, vara starkare, ta mer plats i klassrummet. Ja då, ja då, ja då. Samma gamla tugg. I Signes klass, liksom i många andra klasser, är rollerna cementerade sedan länge. Det finns det balla gänget och det finns töntar och så finns det en lite mer diffus […][...]

Jag vet att man inte bör avslöja slutet när man recenserar böcker. Men om det nu bara är författaren som kan leva i illusionen att hans spektakulära slutliga avslöjanden faktiskt är spektakulära avslöjanden? Såhär är det: Gajus och Marcus växer upp tillsammans på ett antikt romerskt lantgods. Gajus är den inflytelserike godägarens son medan Marcus […][...]

En liten pojke smyger ut för att leka en tidig sommarmorgon och ramlar rakt på en mördad ung kvinna. Under den nakna kvinnokroppen hittas resterna av ytterligare två. Dryga tjugo år skiljer morden åt, men det finns definitivt gemensamma nämnare. Polisen Patrik Hedström måste hitta sambandet och lösa morden samtidigt som han kämpar med mer […][...]

Jag var alltid rädd att något farligt skulle hända medan jag sov och jag hade utvecklat en fantastisk hörsel. Jag kunde höra en skruvkork långsamt och försiktigt öppnas flera rum bort och vakna av ljudet. Och jag hörde på stegen hur full mamma var. Irmeli växer upp med en mamma och en pappa som båda […][...]