Möjligen vore det svårt att skriva något som INTE var en genuin fröjd att läsa om något så genuint fröjdefullt som Hasse och Tage. Det är mycket svårt att kalla herrarna i fråga för något annat än just ”Hasse och Tage” och det är stört omöjligt att inte gilla folk som skriver något vanligtvist så […][...]

”Nu ska ni inte inbilla er att ni har fått tag på en fullständig utgåva av våra sångtexter genom åren. Ånej! Inte till det priset!” Så börjar Hasse och Tage sin inledning till sångsamlingen Svenska Ord i toner och det är ju ett ganska rimligt påpekande. Den bok har ännu inte givits ut som samlar […][...]

- You know we're the only country in the world where the pursuit of happiness is guaranteed in writing? You believe that, hmm? … – It's the pursuit that's guaranteed. – Always a fucking loophole, right? (The Sopranos) Någonstans halvvägs in i "The Audacity of Hope" av amerikanske presidentkandidaten Barack Obama (det är kanske säkrast […][...]

Jag är generellt sett emot folk som ska tala om för en hur man ska läsa. (Kan kanske låta hycklande när man är kritiker, men jag tror varken jag själv eller någon annan har några absoluta sanningar att erbjuda.) Folk som tipsar om vad man ska läsa däremot är svåra att klara sig utan. Men […][...]

Jag har gått runt Åke Mokvists De ovanliga-böcker ett bra tag. Det finns helt enkelt en väldig massa dokumentärskildringar i omlopp, inte minst på de mindre erkända tevekanalerna, och de flesta av dem verkar helt i klass med antikens gladiatorspel eller 1800-talets missfosterscirkusar. Garva, äcklas och känn dig trygg och normal i din tevesoffa. Onekligen […][...]

Är de lata och engagerade? Känner de sig utestängda, ovälkomna? Något ordentligt svar ges aldrig, och något egentligt svar finns antagligen inte, men sedan början av 1990-talet har olika medier skapat rubriker med sina rapporteringar om de politiskt oengagerade ungdomarna, de blivande soffpotatisarna som, trots att de har möjlighet till det, väljer att inte till […][...]

Danmark och Sverige har verkligen haft ett stormigt förhållande genom århundradena. Likväl tycks vi danskar och svenskar ty oss till varandra (liksom vi tyr oss till andra nordbor) när vi hamnar i större, internationella, sammanhang. Men hur lika är vi, hur mycket likadan uppfostran har vi fått? Vad har vi för gemensamt kulturarv? Denna bok […][...]

Vid den ryska revolutionens utbrott tar Vladimir Majakovskij till sitt vapen – pennan – för att kämpa för socialismen. Det resulterar i politisk poesi, revolutionspoesi, och politiska pjäser vars like sällan skådats. De här dikterna och pjäserna kommer med tiden att förunna honom en plats bland diktens giganter, och många har väl åtminstone hört brottstycken […][...]

Förmodligen vet de flesta vem Maria Carlshamre är numera, om inte annat kan man friska upp minnet genom att säga något om "EU-parlamentarikern som bytte från Fp till F!". Det här är en sorts självbiografi, men den behandlar bara några år i Maria Carlshamres liv. Eftersom hon är på omslaget, finns ingen separat författarbild i […][...]

Om man har brytt sig om att läsa annat än serierna i dagstidningarna de senaste 4-5 åren, måste det ha varit svårt att undgå Ayaan Hirsi Ali. Hon har flera gånger under de senaste åren skapat stort rabalder i Nederländerna. Filmen Underkastelse – del I, som hon skrivit manus till, fick en man att skjuta […][...]