Ibland sägs det att Sigmund Freud var den förste som mer systematiskt ägnade sig åt människans ofrivilliga minnen och hur de styr våra vardagliga liv. Traumatiska minnen vi återupprepar fast vi inte vill och andra minnen som vi täcker över och förtränger. Samtidigt hade Freud, åtminstone i yngre år, gott hopp om att vi kan […][...]

När han var i ungdomen råkade han knuffa sin äldre bror framför en bil och brodern dog. Han vet inte om han hörde bilen eller inte. Ett samtal, som han råkade överhöra, mellan sin styvmor och far några år senare ledde till Miles Hellers brytning med sitt förflutna och han flyttade från New York för […][...]

En åldrande författare, vars namn av en ren slump låter ganska likt ”Paul Auster”, råkar kort efter sin frus död ut för en bilolycka. Halvt invalidiserad ligger han nu sömnlös på sin dotters soffa i Vermont och hittar på historier för att ha något att göra. I samma hus sover hans frånskilda dotter och hans […][...]

Jakob Nilsson har tagit sig an uppdraget att överföra Stieg Trenters kriminalroman Roparen till serieformatet. Resultatet blir blandat; en inte alltför engagerande historia räddas till viss del av vältecknade miljöer. Det finns de som har problem med adaptioner av det här slaget, att man tar en hög konstform som romanen och skitar ner den genom […][...]

Romanen Utrop av Céline Curiol är allra främst en kärlekshistoria, sedd ur en ung kvinnas perspektiv. Berättelsen kretsar kring hennes tankar om, och längtan efter den man, som är hennes vän, men som hon förälskat sig i. Både den kvinnliga huvudpersonen och den gifte mannen, som hon är kär i, är namnlösa i boken, men […][...]

Litteraturen är full med outsiders. De där som inte riktigt passar in, som gräver ner sig i sin egen annorlundahet och gladeligen går under där. If there is one thing a literary education is good for it is to fill you with a sense of doom. There is nothing quite like a vivid imagination for […][...]

Ens egna fördomar om författare som man av någon anledning vägrat att läsa är spännande. Jag har alltid tänkt på övermänniskoideal, svarta läderhandskar, neuros och nazism i samband med Knut Hamsun. Men när originalutgåvan av genombrottsromanen Svält nu kommer i svensk översättning har jag riktigt roligt. Det här ju stream of consciousness innan det uppfanns. […][...]

Balansgången mellan det personliga och det allmängiltiga kan inte vara lätt för en författare – speciellt inte när författaren själv blir så uppmärksammad att han eller hon, som Paul Auster blev när han besökte Stockholm för några år sedan, blir kallad "Gud" av sina fans. Austers förra roman, The Brooklyn Follies, var småputtrig, varm, mänsklig […][...]

Året är 1955. Paul Auster är åtta år gammal och besatt av baseball i allmänhet och New York Giants med legendariske Willie Mays i synnerhet. Efter en match mellan Giants och gästande Milwaukee Braves blir Paul och hans sällskap kvar på arenan långt efter att matchen tagit slut. På väg ut från arenan träder slumpen […][...]

Okuvlig ilska. Bedövande sorg. Frustrerande vanmakt. Listan över de känslor, som strömmar genom litteraturvetaren David Zimmers kropp kan göras om inte oändlig så åtminstone väldigt lång. Efter att ha förlorat sin hustru och sina två små söner i en tragisk flygolycka sjunker Zimmer ner i ett djupt hål till bredden fyllt med depression. En depression […][...]