Den dag Cecilia försvann var väl som alla andra. Eller? Vad var egentligen det som hände och varför lämnade Cecilia allt? När forskaren, hustrun och tvåbarnsmamman plötsligt försvinner verkar det accepteras av familjen på ett märkligt sätt. Som att det är precis vad man kunde vänta sig av Cecilia Berg, en kvinna som värderat frihet och sitt […][...]

Det bästa sättet att börja en söndag är nästan alltid att gå och köpa en DN i kvartersbutiken runt hörnet, och sedan äta frukost i timmar, med tidningen uppslagen över hela bordet. Med den rutinen har jag också bekantat mig lite närmare med några av DN:s skribenter, som till exempel Björn af Kleen. Och som […][...]

Lika som glad som över den första vårsolen i nacken blir jag av Walt Whitmans poesi, måste jag säga. Den lyfter, gläder och fyller mig med frihetskänsla och tro. Första gången jag stötte på hans namn var för trettio år sen, då jag gick på Bona Folkhögskolas skrivarkurs. Vår skrivarlärare Klas tryckte ett av Whitmans […][...]

Livet suger. Lösningen: Sov i ett år, se hur livet är när du vaknar. Det är inte som att vår namnlösa berätterska har så mycket att förlora, tänker hon. När man är ung, vit, modellsnygg och rik (arv efter döda föräldrar som aldrig brydde sig) i New York år 2000 kommer man undan med mycket. […][...]

Charlotta von Zweigbergk skriver om sin pappa Jurgen von Zweigbergks (1928-2008) tio sista år i självbiografin Dippen & jag. På samma gång berättar hon om hela sitt livs förhållande till den många gånger frånvarande fadern, som hon, när han blir gammal och behövande, ändå ägnar omsorg och år åt. Fadern var journalist för Sydsvenska Dagbladet […][...]

Det är över trettio år sedan Paul Auster gav ut sin första bok med självbiografiska texter, The Invention of Solitude (på svenska som Att uppfinna ensamheten, 1992). Uppdraget han ger sig själv i den boken är att förstå vem hans far var innerst inne, i hög grad präglad av mordet på farfadern som Austers farmor […][...]

Christoffer Carlssons tredje roman är första boken i en planerad serie om polisen Leo Junker. Huvudpersonen Leo är en ung polis som redan har lyckats att göra blixtsnabb karriär men därefter blivit avstängd från polisämbetet i trettioårsåldern efter ett misslyckat tillslag. När läsaren möter honom lever han i en miserabel tillvaro där han missbrukar tabletter […][...]

Det sägs att Paul Auster har gått på tomgång några år. Det monumentala verket, den postmoderna New York-trilogin kom på 80-talet. Under 2000-talet har hans produktion varit sparsam, och nu har man anledning att misstänka att luften har gått ur Auster. Känner han möjligen att det har blivit dags för ett slags bokslut? Det kan […][...]

Våren kommer och så också förkylningen; jag skriver detta veckobrev från sjuksängen. Det enda positiva med att vara hemma och kurera sig är att man ju har tid till de där böckerna som lagts på hög inför framtiden. Igår kväll började jag på Suzanne Collins Hungerspelen, som verkar vara en utmärkt bundsförvant i sängen… I […][...]

Den danska dramatikern Line Knutzon har skrivit något om trådar. En människas relationer utgörs av trådar fästa i andra. Alltför många trådar kan man trassla in sig i, men det är samtidigt trådarna som ger oss ett sammanhang, håller oss uppe. Med alltför få trådar står man och svajar. Adam Napier står och svajar. På […][...]