Det säger kanske sig självt att när Vertigo förlag börjar ge ut avhandlingar så är det inte vilka avhandlingar som helst. Nummer 001 i förlagets nya serie Vertigo Akademika är litteraturvetaren Magnus Ulléns Bara för dig. Pornografi, konsumtion, berättande. Kanske låter det en smula obskyrt? Det är det minst av allt. Ullén diskuterar nämligen porren […][...]

Sprawl, Sigrid Nurbos sympatiska studie i den samtida språkmaterialistiska poesin med rötter i den amerikanska language-rörelsen, är välkommen. I närläsningar av Lars Mikael Raattamaa, Marie Silkeberg och Jörgen Gassilewski, och med den från arkitekturen och stadsplaneringen lånade termen sprawl, visar Nurbo hur den samtida poesin nivellerar såväl språkliga som ontologiska hierarkier genom en ständigt decentralisering […][...]

Mina anteckningar: oscillera, sökandet, konstruktion, jaget är diskursberoende, jag var – jag blir. Hur skulle du skriva om dig själv? Om ditt liv vore en genre, vilken vore det då? Ett lappverk. Arne Melberg inleder boken Självskrivet med att berätta hur han i alla år undervisat litteraturstudenter att skilja på författaren och verket. Författaren är […][...]

För ett par veckor sedan var jag i London och såg Hamlet. Det var en riktigt bra uppsättning – ännu en lätt omtolkning, som plockade upp pjäsen till ett ospecificerat 1900-tal och tog fasta både på humorn (de stoppade rentav in referenser till Rosencrantz & Guildenstern Are Dead) och möjligheten att Hamlet verkligen är spritt […][...]

För några år sedan kom Umberto Ecos Om skönhet, en månghundrasidig genomgång av skönhetens historia från antikens till våra dagar. Säkert en angenäm bok, men nu följs den upp av ett ämne som ju är minst dubbelt så spännande: fulhet. Tre saker kan konstateras om fulhet. Dels att den är tids- och kulturbunden och står […][...]

Nina Björks avhandling slutar i ett självmord. Det är 1888 och Victoria Benedictsson väljer att skära halsen av sig. I Björks resonemang är detta resultatet av liberal ideologi. Det är tron på individens absoluta ansvar för sin egen framgång och lycka som gör att Benedictsson inte ser några andra utvägar. Hon har försökt att skapa […][...]

Det är passande att Göran Greider skriver om Dan Andersson. Greider bär på samma slags tillhörande utanförskap som Andersson. Som han själv säger i boken, ser han sin egen klassresa i Dan Anderssons liv, precis som så många andra i folkhemssverige identifierat sig med Anderssons kluvenhet: en fot starkt förankrad i den fattiga Finnmarken och […][...]

Skogen har alltid spelat en stor roll för Sverige: den svenska skogen löper som en grön tråd genom allt från BNP-beräkningar till poesi. I den här boken vill kulturjournalisten Johannes Ekman ta med oss på en litterär vandring genom den svenska skogen. Boken täcker över en rad ämnen – skogens betydelse historiskt, vår relation till […][...]

Att skildra eller analysera, det är frågan. Hur skriver man en bra författarbiografi? Ska den visa personen bakom texten snarare än texten i sig? Ska biografiförfattaren tillåta sig att tycka och känna och vara delaktig? Eller tvärtom, ska biografin vara en akademisk verk-biografi, en bok där författaren klart och glasklart håller sig till verkregistret, objektivt […][...]

Vad är litteratur bra för? Och vad är litteraturvetenskap bra för? Det är grundfrågorna i Anders Johanssons essäsamling. Eller kanske ska frågan formuleras som: Vad kan litteraturen respektive litteraturvetenskapen vara bra för, eftersom det handlar om essäer i ordets rätta bemärkelse: prövande texter som vrider och vänder på sina frågeställningar snarare än levererar svar. Med […][...]