På första sidan i Pär Hanssons diktsamling Familjekista återges en tuschteckning av Urban Engström, föreställande en man som ligger i en kista. Ovanför hans huvud svävar ett föremål som liknar en utsliten ryggrad men delar av revben på. Samlingen avslutas men en bilaga och en kommentar. Bilagan är en uppräckning av innehållet i författarens hylla […][...]

Liksom namnet antyder är det här en bok som beskriver ett motstånd. Det blir snart uppenbart att friktionen sitter i språket, i språket som verktyg. Men det är en nyfiken hand som greppat detta bångstyriga redskap, en hand som prövar sig fram, som vill bryta ned och sätta ihop, som vill komma till absolut insikt […][...]

En bok får de läsare den förtjänar, bortom kritik och försäljningsstatistik. Någon författare sa att om inte första sidan förmådde fånga hans intresse fick boken bli oläst. En annan höjde ribban till första meningen. Läsaren är och förblir kräsen. Har inga förpliktelser gentemot upphovsmannen. Om han eller hon inte rycks med finns inget lättare än […][...]

Jag kan inte längre minnas när jag läste min första dikt av Werner Aspenström. Troligtvis var jag alldeles för liten för att förstå vad den handlade om. Aspenström är, tillsammans med Dan Andersson, en av de litterära giganter jag växt upp med, under påverkan från min morfar. Att Aspenström föddes och växte upp två kilometer […][...]

Petter Lindgrens poesi manifesterar associationens makt: detaljen ger tanken liv och flyger iväg. Ofta är det fråga om faktiska bilder, exempelvis en detalj i ett fotografi som får utgöra startpunkt åt kedjan. Förkärleken till fotografiet har en framträdande plats i Lindgrens två tidigare samlingar, och återkommer även här i både motiv och form. Den underhållande […][...]

Det strömmar vatten igenom dikterna, en skräddare återkommer, insekten som går på ytspänningen liksom poeten på meningslösheten. Penelopevävandet återkommer i vävstolen som bild. Det är favoritmetaforer som håller samman Niklas Rådströms Om att komma tillbaka till dikten. Liksom rösten som ibland hamnar i något som jag vill kalla poetiskt språk, vilket jag vill utfästa en […][...]

När jag skriver in orden nostalgika och Upling i datorn protesterar programmet och markerar bägge med en röd våg. Existerar de verkligen? Ja. Det första ordet kan ses som en sammanfattning på den melankoliska längtan tillbaka som varje generation behöver en rejäl dos av för att överleva. Och det andra ordet Upling kan inte bara […][...]

Allting är heligt! alla är heliga! överallt är heligt! varje dag är i evigheten! Envar en ängel! -Allen Ginsberg- Mellan pärmarna på Kom över på den här sidan döljer sig ord som kan förvandla saker. Till exempel en deppig Anna till en glad Anna som obegränsat ler mot tunnelbanemänniskorna och går hem och lagar middag […][...]

Det här är en splittrad bok. Den innehåller allt från dikter till reseskildringar, allt från manus för en pjäs till filosofiska essäer. Men främst av allt innehåller den en lång rad tankar och känslor. Boken inleder med titeln/monologen ”Oskuld”, den kanske bästa, och mest självutlämnande text, som Jonas har skrivit. Jag förlorade min oskuld den […][...]

Den som följer politisk inrikes- eller utrikesdebatt, den som lyssnar på P3:s Spanarna eller den som händelsevis läser svensk nutida poesi vet nog vem Göran Greider är. Som framgår är det en man med många strängar på sin lyra; lägg därtill jobbet som chefredaktör på Dalademokraten, kolumnist, författare av politiska böcker, kritiker och barnafar, så […][...]