”Vi är kvinnofällan. Vi är värdinnedjuret, uppkopplad mot slappköttade parasiter såsom lata män och manipulativa knullviljor och bortskämt omedvetna sällskapshjon.” Första gången jag läser Hackers kan jag inte sluta. Läser utan hejd. Vacklar och kastar mig genom denna ohämmade, ojämna och fullständigt hänsynslösa bok. Den ber liksom aldrig om ursäkt. Kanske är det jag, eller […][...]

Ramús förlag är ett malmöbaserat förlag som ger ut översatt litteratur från flera olika språk. Stiligt formgivna böcker med ett innehåll jag hittills inte blivit besviken på. De har bland annat gett ut Petra Hulóva och Eiríkur Örn Norðdahl, författare som jag uppskattat och recenserat tidigare här på dagensbok.com. I år introducerar de den schweiziska […][...]

RÖSTEN Berätta lite om varför du är här. JAG Jag har allvarliga problem med faunan. RÖSTEN Hur är det med sömnen? JAG Du vet. Vitsippor. RÖSTEN Vitsippor? JAG Ja, och syréner, framförallt syréener, eller nej, framförallt rosor. Och vallmo, orkidéer, liljor och fläderblom. Ja, jaget i Ut har hamnat fel bland blommorna. Bland klänningarna. I […][...]

I Gabriel Itkes-Sznaps debutdiktsamling verkar först det språkliga stå i centrum. Experimenterande, utforskande och genomarbetat. Hur låter orden? Hur kan de vridas och vändas på? I några partier löser språket upp sig totalt, liknar mer ljudfragment än ord. täck täck så träck täck ner vi rop jo riv riv revan skir Raderna känns menade att […][...]

Stig Johansson är poeten vars debutdiktsamling innehöll några av den svenska moderna lyrikens mest citerade rader: Alla dessa dagar som kom och gick inte visste jag att det var livet. Från nionde våning är Johanssons femte diktsamling och inleds med ett förord av Kristian Lundberg som konstaterar att Johanssons dikt är omöjlig att sortera in […][...]

Människan tenderar att bortse från stimuli som inte stämmer in i mönstret och att se likhet där ingen likhet finns. Människan fyller i luckor och överbrygger självsvåldigt avstånd. Människan gör tillägg. Människan luras att se sådant som inte finns. Att se sådant som inte finns är det enda sätt människan överhuvudtaget kan se. Jonas Brun […][...]

Vi brände upp dig Man gör så med kropparna Man bränner upp dem Själva människan Man sätter eld på henne Agnes Gerner inleder sin diktsamling med en svit dikter om en förlust. Hon skriver fram en nära anhörigs (en mors) död, och beskriver det ofattbara som händer i precisa sakliga bilder. Sättet att framställa döden […][...]

Vem är ”du” som kommer att rädda berättarrösten i Jeny Rengmans nya poesisamling? Ett barn. Eller två barn. Ett tvillingpar – Samantha och Samuel – som är efterlängtat och älskat. Eller saknat. Eller så är de del av en väl uttänkt plan, alternativt för mycket för deras mor att klara av. De olika texterna berättas […][...]

AnnaCari Färnskog. Inleder: En tisdagskväll med fortsatt sol över hela landet kvävs en // medelålders man under tunn gul filt på sjukhus i den södra delen // av staden Raderna som gett namn åt poesiserien är hämtade från Edith Södergrans dikt ”Blixten”. I litteraturen kan det gamla kasta ett sken över nuet, och det nya […][...]

Hjärtat pumpar runt blodet i vår kropp och gör oss levande. Inte konstigt att vi hela tiden återkommer till det, och använder hjärtat som en metafor för kärleken, sorgen och smärtan. Ibland kan det dock kännas uttjatat, som att de olika skildringarna går på repeat och liknar varandra. Går det att skriva om hjärtat på […][...]