Den svarte mannens börda är en bok som berättar om stora historiska skeenden, om imperiers fantastiska uppgång, skamliga vandel och gradvisa eller plötsliga fall. Den spänner över flera tusen år. Författaren säger sig ha ett uttryckligt ärende: ”att presentera fakta och forskning som ifrågasätter våra invanda föreställningar om kolonialismen.” Utsugningen av kolonierna är en sådan […][...]

Axel Andersson är historiker och kritiker och har tidigare på Glänta givit ut en bok med den ögonbrynshöjande titeln Den koloniala simskolan. Det är inte orimligt att anta att många av de sjömän som genom historien korsat Atlanten, för hälsans skull borde tagit åtminstone baddaren innan de satte segel. Det är en tanke som dyker […][...]

Mellanöstern lider idag av en mängd konflikter. Ett omfattande inbördeskrig i Syrien med flera stridande parter. USA:s invasion och ockupation av Irak, och den efterföljande kollapsen av den irakiska staten. Framväxten av Islamiska Statens kalifat i det maktvakuum som uppstod. Turkiet, Saudiarabien och Iran som på olika sätt är involverade i flera av konflikterna i […][...]

Mediakonsumenter i Sverige följer nyheter som utspelar sig i USA. Är det inte den 45:e presidentens senaste utspel så är det orkanstormar som hotar att ödelägga Texas eller Florida. Indien, med sin befolkning av 1,3 miljarder personer, kunde ju tänkas ha större betydelse i nyhetsflödet – men så är det inte. Ett undantag gäller nyheten […][...]

Femtonåriga Matilda har hunnit befinna sig ett tag i den svenska kolonin S:t Barthélemy i Västindien när hon inser att den familj som sköter hennes far handelsmannens hushåll, Beatrijs och hennes båda tvillingsöner Willem och Pieter, faktiskt är hans slavar. Ännu lite längre innan hon inser att de båda tonårspojkarna dessutom är hennes halvbröder. Matilda […][...]

Vid Guldkusten, i nuvarande Ghana, ligger en fästning, numera känd som Cape Coast Castle, som genom kolonialhistorien tillhört såväl svenskar och danskar som holländare och engelsmän. I byggnadens fängelsehålor förvarades slavar i väntan på transport ut genom ”dörren utan återvändo”, ombord på slavskepp över Atlanten. Här möts – nästan – två av huvudpersonerna i Yaa […][...]

Min farmor Ragnhild var same. Ändå vet jag så lite, nästan ingenting, om den samiska kulturen och det samiska folkets historia. Med tanke på att många av mina klasskamrater också hade samiskt påbrå verkar det märkligt att vi inte skulle ha lärt oss något om detta i grundskolan. Men om vi gjorde det så har […][...]

Gården jag växte upp på ligger bara några hundra meter från en sjö. Jag har alltid älskat att vara i närheten av vatten, alltid älskat att bada, men också alltid haft en djup respekt för vatten. Om jag skulle välja det värsta sättet att dö på skulle det vara att drunkna. Simma kunde jag långt […][...]

I mitt huvud uppenbarar sig ett litet djur, en ivrigt nosande valp eller kanske en liten gris med trynet förväntansfullt mot marken i jakt på någonting ätbart. Finns det något här? Finns det något där? Det är Herman Lindqvists skildring av svensk kolonialpolitik i Våra kolonier som frambringar den bilden. Lindqvists bok har den talande […][...]

EU är väl ett fredsprojekt, eller hur? Ett ”aldrig mer” i kölvattnet av andra världskriget? Unionen har ju till och med fått Nobels fredspris. Ja – och ett stort fett nja. En viktig men numera bortglömd, eller kanske snarare förträngd, beståndsdel var också det europeiska koloniala projektet, enligt Peo Hansen och Stefan Jonsson. Det gäller […][...]