Det kan tyckas som om det inte finns särskilt mycket gemensamt mellan en buffel och en mullvad. Den ena lever på vidsträckta slätter över jord, är bastant och majestätisk, den andra lever i den mörka myllan, är blek och ljusskygg och ganska ömklig. Men i Erik Lindman Matas Mullvadens kärlek till buffeln får de två […][...]

























