Efteråt har jag kvar en märklig känsla. Istället för att sova ligger jag och tänker på alla gåtor, på hur allting hänger ihop. Som ett korsord utan facit där man själv får fylla i inte bara svaren utan flera av själva ledtrådarna. Eller som de här ryska trädockorna med flera mindre dockor gömda inuti. Kafka […][...]

Lampan är släckt och det är egentligen dags för Sussa och Natti att sova, men först måste de ju berätta en saga och det är inte vilken saga som helst. Här är det framför allt bilderna som för berättelsen framåt och vilka bilder sedan! Ett genomgående tema är omvandling, hur något förändrar skepnad. Det börjar […][...]

För många Beatlesfanatiker kom Yoko att bli ett skällsord. En gammal vän till mig kallade alltid en av sina bästa vänners flickvän för Yoko. Hon hade kört ner en kil i deras vänskap på samma sätt som Yoko Ono ansågs ha gjort mellan John Lennon och övriga medlemmar i The Beatles. Å andra sidan hävdar […][...]

När jag gick i lågstadiet pågick ett frenetiskt ritande av fredsduvor och sjungande av fredssånger. Senare har jag fått förklarat för mig att denna vurm stod i mycket nära samband med den vapentekniska utveckling som då, i slutet av kalla kriget, gjorde Europa till möjligt slagfält i en eventuell kärnvapendrabbning. I samma veva gavs Keiji […][...]

Barn brukar välja lite hur som helst Och därför ser man Amor som ett barn Som lovar runt, så där som pojkar gör På lek – och håller lika tunt som de. På något sätt personifierar prins Genji mer än någon annan Helenas klagan ur midsommarnattsdrömmen. Han är tillräckligt fladdrig för att kvalificera sig som […][...]

”Det här är berättelsen om tre män vid namn Adolf.” Så börjar Osamu Tezukas världskrigsepos i serieform. En av männen är förstås Adolf Hitler. De andra två är tyskättade pojkar som växer upp i Kobe på 1930-talet, en judisk och en halvjapansk med en pappa som är tysk diplomat och högt uppsatt i nazistpartiet. Trots […][...]

En ung pojke växer upp i den militaristiska Japan. Der är en kultur som dyrkar manlighet, styrka, skönhet och lojalitet. För pojken får dessa värden emellertid en annan dimension medan han kämpar med sin homosexuella läggning. Inte helt olikt, kan man invända, författarens egen situation, den unge Yukio Mishima. Psykologiskt är Demaskering en verklig modern […][...]

Berättelser baserade på verkligheten säljer, det är det ingen tvekan om. Geishabiografier har av någon anledning blivit en egen subgenre där fakta och fiktion går in i vartannat. Bara de senaste åren har en hel rad kommit på svenska, med titlar som Geisha, Jag, en geisha, En geishas liv och En geishas memoarer. I det […][...]

Örjan skrev en gång väldigt träffande om hur en novellsamling ska avnjutas som en ask praliner. I så fall är Icke brännbara sopor den där asken som man sparat långt sedan chokladen är slut för att man i något svagt ögonblick tänkte att den kunde vara bra att förvara småsaker i. Nu finns där en […][...]

Den japanska skräckvågen inom film – förenklat kallad j-horror, eftersom allt måste ha en praktisk etikett idag – dök upp nästan från ingenstans för ett par år sedan och är, vad det verkar, så smått på väg tillbaka dit igen. Det finns väl en gräns för hur många gånger man kan bli skrämd av en […][...]