De dagar när vi filmade Min vän Balthazar räknar jag fortfarande till de lyckligaste i mitt liv. Jag kände mig genast hemma och fick den spännande känslan av att ha mött min riktiga familj, den som äntligen skulle låta mig få utvecklas och bli den unika varelse som Robert Bresson trodde sig ha upptäckt hos […][...]

Faïza Guènes roman Drömmar för dårar har visserligen förutsättningar som bäddar för intresse: här finns ett turbulent område, en av de förorter som stod i fokus under Pariskravallerna 2005. Här finns ett angeläget ämne i fråga om segregation och etnisk identitet. Här finns också en huvudperson som i sin bitska kämpaanda är lätt att heja […][...]

Ok. Såhär är det. Nu ska jag berätta något jag nog inte borde berätta. Vi får väldigt mycket böcker till redaktionen, vi fördelar dem, tjoff, och sen är det alltid några kvar. Ungefär som när man skulle välja lag på gympan i skolan, det var alltid några kvar till sist som något lag fick förbarma […][...]

Romanen Utrop av Céline Curiol är allra främst en kärlekshistoria, sedd ur en ung kvinnas perspektiv. Berättelsen kretsar kring hennes tankar om, och längtan efter den man, som är hennes vän, men som hon förälskat sig i. Både den kvinnliga huvudpersonen och den gifte mannen, som hon är kär i, är namnlösa i boken, men […][...]

Nicolas Fargues roman Jag var bakom dig anfaller läsaren som en orkan av motstridiga känslor. I en flytande monolog utan vare sig kapitel eller pauser öser jaget ur sig otaliga bekännelser om sitt sönderfallna äktenskap och om de kvinnor han söker tröst hos. Läsaren får från första sidan rollen som psykolog, en nära vän eller […][...]

På bordet står en dubbel Bourbon och en svart Pilsen. Mycket mer än så vet vi egentligen inte om det mystiska paret. De småpratar en del, are you going away again captain?, men sitter mestadels tysta och betraktar varandra. Det vilar något outsägligt över deras relation, något som varken kan sägas eller skrivas. Det ligger […][...]

När förblir ord "bara ord" och när omsätts de i aktiv handling? I denna antologi låter de båda redaktörerna ett stort antal aktivister, experter och forskare beskriva hur livsvillkoren ser ut för kvinnor i olika delar av världen just nu. Texterna har grupperats tematiskt runt fem grundläggande principer som måste tillgodoses för att de mänskliga […][...]

Smärtan är skriven utifrån Marguerite Duras anteckningsböcker under andra världskriget. I en rad, några längre och några kortare berättelser skildrar hon människors framförallt själsliga situation i Paris under kriget och i dess eftersvallningar. I förordet skrivet av Astrid Söderbergh Widding, står att kriget och barndomen är tätt sammanflätade hos Duras. Duras såg kriget och barndomen […][...]

Det var den sista sommaren som han betraktade havet utan planer och utan framtid, bara det förflutnas skugga svepte över det som en rök. Havet glittrade mellan olivträdens blad. De gamla agaverna torkade sina sår i solen, skårorna som en lång rad kärlekspar hade lämnat, de banala lustiga små namnen som talade om några flyktiga […][...]

Redan i första kapitlet återberättas en nyckelscen, där Lol V. Stein under en hel natt står som förstenad i kasinots balsal och iakttar hur Michael Richardson, mannen hon är förlovad med, dansar och låter sig uppslukas helt av den ömsesidiga attraktionen till en annan kvinna. Det är en slags smärtpunkt som sedan återkommer i texten […][...]