I en av inledningarna till sin bok Arma Belgien, som nu äntligen har blivit översatt till svenska (tack, Alastor Press, för det!), skrev Charles Baudelaire: Tacksamt att göra en bok om Belgien. Det gäller att vara roande fast man talar om ledan, undervisande fast man talar om ingenting. Arma Belgien är en enda lång klagosång […][...]

Att Charlotte Gastaut kan illustrera övertygade hon oss om redan i sin förra bok Fannys fantastiska resa. Då författade hon även berättelsen om Fanny, även om det är bilderna som driver historien framåt. Den här gången har Charlotte Gastaut tagit till sig H C Andersens klassiska saga om Tummelisa – flickan som inte är större […][...]

I min recension av Oksa Pollock – Det sista hoppet, den första boken i serien om den unga härskarinnan över det gömda landet Edefia skrev jag att jag anade en framgångssaga à la Harry Potter på intåg. Jag är inte lika säker på det nu när den andra boken i serien är ute. Visst jämför […][...]

Jag vet inte hur många gånger jag har beklagat mig över likriktningen inom bokhandelsbranschen. Det känns ganska beklämmande att se alla dessa ställ med topplistor i alla dessa boklådor som är så lika varandra att man bara hör på personalens dialekt (åtminstone ibland) att de ligger i olika städer. Visst kan topplistorna tjäna sitt syfte, […][...]

Colombe är överlycklig. Hon har hittat den perfekta lägenhet för sin familj i Paris. Livet är däremot inte så härligt för henne. Hennes man Stéphane är ofta bortrest i jobbet så hon sköter ensam hemmet och de två tvillingarna. Hon har ett jobb som spökskrivare på ett förlag som hon inte riktigt trivs med. Hon […][...]

Dagar utan hunger är Delphine de Vigans debut från 2011. Det är en självbiografi som publicerades under pseudonymen Lou Delvig. Författaren skrev för att upptäcka, besvärja och förändra sin anorexi. Att läsa Dagar utan hunger är att dras med i dessa dagar utan hunger. Inte på så sätt att man själv känner sig sjuk utan […][...]

”Ankfett!?” Min kompis tittar misstroget på mig – som om jag inte vore riktigt klok. ”Men det ska tydligen vara helt fantastiskt! Jag måste prova,” svarar jag medan jag försöker surfa mig fram, via min iPhone, till Malmös ankfettsnirvana. Min kompis skakar på huvudet och muttrar att jag ”måste sluta hänga med näsan i kokböcker, […][...]

Vi lever i ett fängelse. Med den minst sagt starka bilden inleder forskaren och aktivisten Susan George sin bok Deras kris, våra lösningar. Retoriken är så kraftfull att jag skruvar på mig. Deras kris. De få riktigt rika och mäktiga, de George kallas Davosklassen, de som verkligen tjänar på sakernas tillstånd. Och så vi, alla […][...]

Det är svårt att skilja mannen från texten. Stéphane Hessel skriver med hela tyngden av europeisk historia bakom sig, i kraft av den han är och de erfarenheter han gjort under ett drygt 90-årigt liv. Hessel föddes 1917 i Berlin, men växte upp i Frankrike. Han var motståndsman under andra världskriget, hamnade till slut i […][...]

Den författare som skrev Houellebecqs första roman, Konkurrens till döds (sv 2002), vill man gärna vara kompis med. Någon som kan skriva en så svidande satir över hur det funkar på en vanlig arbetsplats måste vara en rolig människa. Redan här hade Houllebecq hittat sitt tema. Människan, precis som allt annat på planeten, lyder under […][...]