När jag hade läst klart Ingrid Elfbergs debutroman tänkte jag att jag hade läst en okej deckare. Efter några dagar började vissa element i boken att irritera mig och när jag verkligen tänkte efter insåg jag att det här faktiskt var en riktigt, riktigt dålig bok. Romanens huvudkaraktär, Eva, har en några år gammal son […][...]

Tommy Deogans storebror Tony dog i ett huliganbråk i Högalidsparken i augusti 2002. Vittnen berättade om hur AIK-huliganer sparkat och hoppat på hans huvud och bröstkorg. Rättsläkaren hävdade efter obduktion att Tony inte blivit ihjälslagen, utan dött en naturlig död som inte hade något med den grova misshandeln att göra. Ett blodkärl hade brustit i […][...]

Tonen i Susanne Axmachers debutroman Näckrosbarnen sätter sig redan på de första sidorna. En pojke flyter på vattnet till en sjö, han har huvudet vänt nedåt – är han möjligen död? Redan där har Susanne Axmacher fångat läsaren och förklarat att det här är en historia att nysta i. Men det är inte, som man […][...]

När jag fick syn på den här boken i vårkatalogen tänkte jag att det här kan vara hur kul som helst, eller hur dåligt som helst. Ska jag läsa den, ska jag inte. Med facit i hand kan jag säga att den faktiskt är ingendera. Den är trivsam, småputtrig och ger rum för eftertanke. Och […][...]

Jeffrey Browns debutroman Fumlig är ingen bok som berör. Mig åtminstone. Inför den, enligt baksidetexten, känslosamma och medryckande kärlekshistoria som presenteras står jag oberörd. Kanske borde jag bli rädd, söka upp en psykolog samt ifrågasätta kontakten med mitt själsliv. Det gör jag inte. Istället skyller jag på boken. Fumlig är en självbiografisk serieroman som behandlar […][...]

För all del, sett till ingredienserna har Lars Krantz förutsättningarna för en ordentlig skräckberättelse. Här har man matat ålarna med en gammal gumma. Här finns kackerlackor med ansikten som keruber. Här finns en vanskapt pojke som ser ut som en mutation av huvudpersonen i This is England. Allt i svart flödande tusch, lika mörk och […][...]

Jag var skeptisk när jag fick Somliga linor brister i min hand. Den såg så gubbig ut. Blodstänk, kula och betong på framsidan och en bister man med armarna i kors upptar hela baksidan. Surade också efter första kapitlet. Var det nödvändigt att ta död på tjejen genast? Det verkade så förutsägbart. Men sedan drogs […][...]

Det är på sommarlovet det börjar. Jenny ledsnar på att alltid bli vald tredje sist på gympan, att aldrig vara lika bra som sin syster, att föräldrarna aldrig riktigt verkar bry sig. Hon bestämmer att när skolan börjar igen i augusti ska hon vara SÅ smal. Så hon gör en plan, ett superschema. Så Jenny […][...]

Det är en utmaning att reda ut hur många priser Junot Díaz har fått för sin debutroman Oscar Waos korta förunderliga liv. Det Bästa har gett honom ett pris, han har fått stipendier från alla håll och kanter, bland annat från Harvard, Oscar Waos korta förunderliga liv kammade hem förstaplatsen på The Times lista över […][...]

Den franske författaren Jean Echenoz belönades 1999 med Goncourtpriset för Jag går och anses vara en av de bästa författarna i sin generation. Nollmeriedianen är hans debut från 1979 och ges nu ut på svenska för första gången. Det är en lite trevande debut, en humoristisk och lite mystisk berättelse som kommenterar sig själv som […][...]