Fjorton noveller – på några sidor – som var och en kunde utvecklas till en större berättelse eller varför inte till film? Direkt kommer man in i textens universum, för att sedan vistas där precis som om man aldrig gjort annat och sedan avvecklas historien på ett ofta förvånande eller abrupt sätt. Bokens titel väcker […][...]

I det poetiska utforskandet i Ideala begivenheter tar Signe Gjessing tillvara på alla tillgängliga medel: språket, textens utbredning över boksidorna samt själva bokens utformande. Det är en tunn bok, endast 31 sidor, men den är desto större med sitt A4-format. Det går inte att överblicka ett helt bokuppslag utan att röra på huvudet. Så handlar det också om universum […][...]

I den senaste romanen av Peter Høeg kretsar handlingen kring tre personer som fördes samman när de var i förskoleåldern. Det var en tid när det inte fanns mobiltelefoner med Pokemonappar eller värmande fleecetröjor. Om barnen kissade i sängen fick de skäll av de vuxna. En av de väldigt tydliga tidsmarkörerna är Kubakrisen i oktober […][...]

Gå-boken. Promenera för ett hälsosammare liv av den danska överläkaren och professorn Bente Klarlund Pedersen är en fräsch, populärvetenskaplig faktabok om att sätta den ena foten framför den andra och gå. Om alla hälsoaspekter som man därmed vinner: både fysiska och psykologiska. Författaren skriver att boken eller ”turen går på tre ben: den fysiska hälsan, […][...]

de är en bok om en något udda och liten familj. Mor och dotter. De flyttar runt och klarar sig med enkla medel. De rör sig i avskalade, minimalistiska miljöer med få vänner, obetydliga ägodelar och en mindre uppsättning kläder. Deras värld rubbas när mamman blir sjuk. Först lite sjuk, det är en sten som […][...]

Arbetarlitteratur hade kanske sin storhetstid under 1900-talets första hälft, men faktum är att det under senare år – omkring ett sekel senare – har kommit ett antal verk som skulle kunna klassas som just arbetarlitteratur, även om författarna av olika skäl kanske inte alltid gör det själva. Med den här boken har vi ett exempel […][...]

Jag är Döden. Precis som livet är livet, är jag döden. Så enkelt, svindlande och självklart börjar bilderboken Jag är Döden. Det är en bok som vänder sig till barn mellan tre och sex år och i den åldern väcks ofta tanken på döden. Kanske dör ett husdjur, en farmor eller så börjar barnen grubbla […][...]

Jaha, såhär faller sig handlingen i kort: Tove är en ung kvinna som uppfunnen av en Taube i hans västkustskaste period, blond och flink som en köttslig Malin på Saltkråkan och alldeles självklart medveten om sitt värde. Hon plockas upp av män, bärs en bit, hoppar över till en annan och bärs vidare. Hon lever […][...]

Det finns barndomar och barndomar. I litteraturen finns de överallt. Klassiska teman är frånvarande fäder och onda mödrar. Eller onda fäder och medberoende mödrar. Det speciella med Leonora Christina Skovs autofiktiva roman Den som lever stilla är att föräldrarna verkar ha ingått en pakt. Enad front. Två vuxna mot ett barn som är beroende av […][...]

Är det en kvinna i alla hennes åldrar? Eller är det flera kvinnor? Parallella liv? Är det nutid eller vistas vi i det förgångna? Äger något av ovanstående betydelse? Alla har ägt en skog som barn. En dröm är kanske genomlyst av ett minne som skogen är genomlyst av en dröm. Bladen var genomlysta av […][...]