HON SÅG TILLFREDS ut där hon låg bredvid honom i sängen. De rågblonda lockarna i oreda, som han älskade dem. Den urtvättade, bohemiska sidenkaftanen som hon alltid sov i när de var i Frankrike. Morgonljuset föll in genom fönstret och träffade byrån där deras hastigt avslitna kläder hade hamnat. På en bricka. bredvid de två […][...]