Midsommar står för dörren, och självklart firar vi på Dagensbok med en vecka fylld med böcker. Precis som vanligt med andra ord! Imorgon skriver jag om Alva som spenderar sommarlovet i Paris där hon jobbar som modell. Ida Pyks debutroman Paris, cherié handlar om att vara ung och möta världen, om att vara hemifrån, om […][...]

Om man ville vara elak skulle man ju kunna skriva något om att den som vill framstå som en egen röst i den Nya Svenska Skräckvågen kanske inte borde inleda sin bok med ett Morrisseycitat. Men det är väl också det som är frågan – vill man vara elak? Och i så fall, varför vill […][...]

Två kusiner, nästan systrar. Uppvuxna sida vid sida, fast med ganska olika förutsättningar, och resultat. Så plötsligt är den ena borta. Jag jobbade extra i bokhandeln den dagen jag fick beskedet. Allt jag behövde höra var hennes namn, ”Laura …”, och jag visste, jag bara visste när jag kände hugget i hjärtat och den klösande […][...]

Benedict Wells skrev En vecka i Berlin när han var 19; detta är viktig information, det står på bokomslaget. Den kom visserligen inte ut förrän han gjort sig ett namn en del år senare, men ändå. Handlingen kan ni; Bened… f’låt, Jesper heter ju huvudpersonen, har flyttat till Berlin efter uppväxten i Bayern och skriver […][...]

Flippa runt lite på kanalerna. I Malmö har de gripit en man som utses till den nye Lasermannen; ”Nånting måste ha hänt med honom,” säger någon som kände honom för några år sedan, ”såndär var han inte förr.” Hurdå? Ja, så att han sprang runt om nätterna och sköt på folk, förstås. Inte som någon […][...]

”Life turns out like a TV serial”, sjöng Elvis Costello. De gjorde en film om oss en gång, inleder Clay sin berättelse den här gången, 25 år efter att Bret Easton Ellis först lät honom komma till tals i debuten Less Than Zero. Clay är inte nöjd med den boken heller, den där fjantige wannabeförfattaren […][...]

”Everything means less than zero”, sjöng Elvis Costello. Jag läste Bret Easton Ellis debutroman Less Than Zero för första gången efter att jag läst och förälskat mig i American Psycho, och det var några år sedan. Så innan jag läste hans nya uppföljare till den tänkte jag att jag skulle göra ett återbesök i Los […][...]

Yesim Bilgic tar oss med på en svindlade resa i Stureplans hyperytliga mode- och kändisvärld i och med sin debutroman Pause/Play. Vi får följa den världsberömde, manschauvinistiske och knarkande modefotografen Mac R. Hielte, som verkar som någon slags anti-hjälte i sitt känslokalla beteende mot omvärlden. Han missbrukar allt vad relationer heter och ägnar sig istället […][...]

Jävla sjuttiotalister. Ni är ena förbannade snorungar hela högen. Ni vet inte ett skit om någonting och ändå är ni så fulla av er själva att ni håller på att spricka. Något fel gjorde vi när vi monterade ihop er. Normala människor tar det lite lugnt och ägnar en tanke åt någon annan ibland. Men […][...]

Som recensent för dagensbok.com får man två gånger om året sätta sig ner med bland annat svensk bokhandels tjocka katalog och välja böcker. Det är en ibland rätt så tröttsam, men såklart också rolig process där man måste hålla sig vaken och gå igenom innehållsförteckningar för gud vet hur många böcker. I den förra urvalsprocessen […][...]