Europa och USA genomlider en nationalistisk backlash. Alltmer högljudda röster ropar på stängda gränser. Allt fler önskar betona det egna folkets särart och nedvärdera andras. I denna tid är Lars Lönnroths bok Det germanska spåret därför välkommen. Det är en litteraturvetenskaplig översikt i behändigt format som ska vara tillgänglig för den som saknar förkunskaper, men […][...]

Hemma är teven påslagen. I bakgrunden hör jag Ernst Kirchsteiger säga: ”Det är en så himla häftig känsla.” Samma sak skulle kunna sägas om känslan jag har efter att ha läst boken Horatius – Plocka din dag. Kirchsteiger i all ära och visst, grattis till honom att de lätt kultförklarade sentenserna tryckts på en mängd […][...]

Idag betraktar vi för det mesta filosofi som teoretiska system, och läran om filosoferna handlar i mångt och mycket om att studera och kommentera texter. Platon och Aristoteles har lämnat efter sig en mängd texter och deras efterföljare har anammat deras idéer, och dessa är utgångspunkt till vårt moderna sätt att arbeta med filosofiska system. […][...]

När jag var nio år åkte min familj på sin första gemensamma utlandssemester. Resan gick till Kreta, och därifrån har jag ett av mina starkaste barndomsminnen. Pappa tog med mig med på en av de anordnade bussturerna, till Knossos och det palats där Minotauros enligt myten levde i en labyrint. Berättelsen om hur sju flickor […][...]

Det finns en textrad av Edgar Allan Poe som jag fäst mig vid. Den som lyder: ”And so, being young and dipped in folly, I fell in love with melancholy.” Och ungefär så är det med mig och den grekiska tragedin. Jag var en trulig tonåring när jag läste min första tragedi – det var […][...]

Att transponera ett grekiskt drama eller en Shakespearepjäs är inte ett nytt berättargrepp, men det kan vara effektivt. I Orestes tvekade aldrig återfinner vi karaktärerna från Oresteiaden, Aischylos tre tragedier om Agamemnons familj. Men nu är det Stockholm år 2003 och det är kriget i Jugoslavien som spökar i stället för Troja. Orestes och hans […][...]

Historiska media fortsätter utgivningen av roliga ordböcker, men denna gång är det inte Olle Bergman, utan Karin Westin Tikkanen som har fått sätta ihop en mosaik av ord med ursprung i latin (och i viss mån grekiska och hebreiska). Som vanligt i denna serie är boken väldigt snygg och väl uppdelad i alfabetisk ordning, så […][...]

”Jaget” i skönlitteraturen är ett livsviktigt ämne. Med åren får vi allt större distans till den ungdom vår kultur lägger så stor förklaringsvikt vid. Livshistorien läggs tillrätta och fiktionaliseras. Frågar man 18-åringar så får man höra olika historier om hur det var på högstadiet, frågar man 40-åringar har alla – från högstatusmobbare till lågstatusfreak – […][...]

Pindaros? Är inte det poeten som översattes alldeles nyligen? Visst är det han. 2008 och 2010 nådde Sveriges flitigaste översättare av klassiska poeter, Ingvar Björkeson, till slut fram till Pindaros, antikens främste lyriker, verksam i Grekland under 400-talet f.Kr. Det var därför med viss förvåning jag möttes av nyheten att ännu en översättning av den […][...]

Seneca den yngre, född strax före vår tideräknings början i Spanien och bland annat lärare åt kejsar Nero, kallas stoiker, och vill du veta mer om vad en stoiker är (eller var), så är det här absolut en bok för dig. Läsaren får veta vad hos Seneca som räknas som ”renodlat” stoiskt och vad andra […][...]