Med handen på hjärtat är det nog många historieintresserade västeuropéer som tvingas erkänna att kunskaperna om Djingis Khan, en av världens mest framgångsrika erövrare, inte står i paritet till flera andra av historiens segerrika krigare. Alexander den store, Ceasar, Napoelon med flera är sannolikt mer självklara ingredienser i den klassiska historiska allmänbildningen. Naturligtvis beror detta […][...]

Den här gången undersöker Alain de Botton begreppet statusstess. Boken vill ge tröst åt alla som är drabbade och rädda om sin status. För individen är statusstress något ont, enligt de Botton, och i dess värsta form ett samhällsproblem. Utgångspunkten är att vi alla är i behov av bekräftelse från vår omgivning, som ofta förenklar […][...]

Artur Lundkvist blandar i sin Krigarens dikt fiktion och fakta. Efter att ha läst boken verkar det dock som om endast författarens skönlitterära berättarlust har hindrat honom från att skriva en mer renodlad historiebok. Undertiteln ”En sannolik framställning av Alexander den stores handlingar och levnadsöden” skvallrar om det. I stilen påminner den här framställningen om […][...]

Bagoas, kung Darius unge enuck, som efter dennes död hamnar i Alexanders tjänst, minns tillbaka sitt liv. Han minns den kärlek och vänskap som kom att råda mellan honom och den makedoniske kungen. Berättelsen är fiktion men mycket av det som beskrivs går att härleda historiskt. Bagoas öde finns dokumenterat, om än fragmentariskt. Att han […][...]

Den sista striden är den avslutande delen i trilogin om den agrianske ynglingen Janus. Janus bröt upp från sitt liv som fåraherde för att följa Alexander på hans tåg mot Asien. Tillsammans med två kamrater Troj och Kaleb deltar han i flera stider och i takt med den makedoniske kungens framgångar blir de dock alltmer […][...]

Manfredis triologi om Alexander den store, i vilken Ödets son är den första delen, ligger till grund för den andra av de två aktuella filmatiseringarna om den framgångsrike erövraren. Den regisseras av Baz Luhrmann och beräknas vara klar om något år. Det dröjer alltså ett tag innan vi kan jämföra den filmversionen med Oliver Stones […][...]

Mastodontfilmer med antika motiv har på senare år fått ett uppsving. Ett flertal av dessa har också historisk bakgrund. Gladiator, Kampen om Gallien, Attila, Julius Ceasar och Troja är några exempel. Den nya animationstekniken har gjort storskaliga och pompösa filmatiseringar möjliga till bråkdelen av den kostnad det tidigare krävdes när tusentals statister skulle samlas. Problemet […][...]

Som originaltiteln säger är detta en berättelse om två män; Napoleon Bonaparte – ”praktisk, hänsynslös, lysande och lika galen som Don Quijote” – invaderar Egypten för att stoppa britternas väg till Indien och för att söka ära i Alexanders och Caesars spår. ”40 sekler blickar ner på oss!” ropar han till sina soldater, men 1798 […][...]