Gruvdrift har länge varit en viktig basnäring, som bidragit till att bygga upp det svenska välståndet. Samtidigt leder gruvdrift ofta till problem. Många sorters gruvbrytning leder exempelvis till omfattande föroreningar. Svensk gruvdrift har därför kommit att bli allt mer ifrågasatt under senare år, kanske framförallt från lokalbefolkning i södra delen av landet som lever nära planerade gruvor. På andra håll, framförallt i vissa delar av Norrland, är dock gruvor efterlängtade, eftersom man hoppas att de kan bidra med eftertraktade – och inte sällan ganska högavlönade – arbetstillfällen på den norrländska glesbygden.

Det är om dessa ödesfrågor som den här boken handlar. Allkonstnären Marcus Priftis, som tidigare skrivit reportageböcker om såväl manlighet som om rasism, ger sig här i kast med den svenska gruvdriftens fram- och baksidor. Och det är sannerligen inga enkla frågor han tar itu med. För samtidigt som konflikterna om svenska gruvor verkar växa, så växer också det globala behovet av metaller av olika slag – inte minst om exempelvis elbilsmarknaden ska kunna växa. Svenska konsumenter deltar i den konsumtionen. Och eftersom svensk miljölagstiftning är starkare än motsvarande lagstiftning i många andra länder så kanske det är vettigare att man tillåter brytning av de metaller som finns här, snarare än att importera samma metaller från områden där gruvbrytning tillåtits förorena än mer?

Författaren lyckas i allmänhet skildra gruvfrågan väl balanserat, där både gruvindustrin och dess förespråkare, och dess kritiker, får komma till tals. I något fall hade jag förvisso önskat att Priftis kanske hade grävt vidare själv än mer, för att verkligen slå fast vilken av parterna i en kontrovers som har mest stöd för sina argument. Många gånger gör dock Priftis just det, vilket då också blir den största behållningen.

Priftis skriver lättläst och med bra flyt, och han tar upp en lång rad av de kritiska aspekterna i frågan: allt från miljöfrågan (och inte minst vem som ska stå för notan när somliga gruvor drivs för kortsiktig vinst i en global spekulationsekonomi), till vilka sysselsättningseffekter som en kortlivad gruva verkligen kan ge för glesbygden. I bokens sista kapitel för han också en diskussion om kretslopp och den omställning som behövs för att vi ska kunna leva mer hållbart, och vad det betyder för gruvindustrin. I sin helhet därför en mycket viktig och välskriven bok som borde få en bred läsarkrets.