Huvudpersonen i bilderboken Lejon kommer! är Grävling, ett mjukisdjur som tillhör en blond flicka med rosiga kinder. Det är vinter och luften är full av förväntan och snöflingor. Julen hos flickans morfar innebär pepparkakor och paketprassel.

Grävling är nöjd och belåten ända tills barnet öppnar ett paket som visar sig innehålla ett gyllengult lejon. Från denna stund är Grävling allt annat än glad. I stället kliver avundsjukan in och när Lejon skojar med barnet är känslan av att vara utanför total.

Många bilderböcker av idag tar upp det klassiska temat som handlar om att vara tre som leker. En bästis har plötsligt en ny kompis. När den nya tredje kompisen omnämns, eller dyker upp kastas hela tillvaron omkull.

I den här kompositionen känns greppet innovativt i och med att det är ett mjukisdjur som får konkurrens av ett annat mjukisdjur.

Illustrationerna går i ljusa, soliga färger och Grävlings perspektiv får breda ut sig. Bilderna väller av detaljer för nostalgiker av trasmattor, vedspis och en kaffekanna i koppar. Man kunde tro att morfar bor i ett hembygdsmuseum.

I mitt tycke är berättelsen för kort. Den är också ovanligt ytlig med tanke på vilka känslor som fyller Grävlings inre. Smärtpunkten lämnas snabbt och ersätts abrupt med insikten att det går finfint att tre leker tillsammans. Bilderna är gulliga och skapar inte heller de någon känslodramatik som faktiskt vore relevant.

Som motvikt till kommersiella berättelser i strömmad form vill jag ändå lyfta fram den här trivsamma boken för små läsare. Den har sin charm och budskapet om trygghet och hopp är alltid välkommet.