Jag har aldrig varit ett stort fan av insekter. Faktum är att jag är rädd för nästan allt smått som kryper, krälar, flyger och surrar. Men kunskap gör något med en. Jag är betydligt mindre rädd efter att ha läst den här boken, och känner dessutom stor uppskattning för alla småkryp.

Tyst jord är uppdelad i fem delar, där Dave Goulson systematiskt går igenom insekternas betydelse för vårt ekosystem, anledningarna till deras tillbakagång samt vad som kommer att hända om vi fortsätter behandla naturen så som vi gör idag. En grundlig genomgång av forskningsläget och de samhälleliga faktorer som påverkar insekternas miljö blandas med egna minnen, erfarenheter och reflektioner.

Det finns ingenting jag gillar mer än att läsa om när passionerade personer berättar om sitt favoritämne. Ändå har det tagit mig månader att ta mig igenom den här boken. Den är nämligen det mest deprimerande jag läst på mycket länge. Vi befinner oss mitt i det sjätte massutdöendet. Otaliga arter dör ut och försvinner framför våra ögon. Under perioden 1992 till 2020 har den största globala förlusten av biologisk mångfald skett på sisådär 65 miljoner år. Att detta inte skapar rubriker och protester världen över är faktiskt obegripligt.

Goulson är en skicklig berättare som inlevelsefullt beskriver minnen av surrande blomsterängar såväl som en dystopisk hälsning från en framtid där vi inte tog insekternas tillbakagång på allvar. Emellanåt blir det en smula långrandigt, men det vägs upp av faktarutor med beskrivningar av häftiga insekter som jag måste googla, som till exempel bombarderbaggen, smaragdstekeln och den klibbiga lysmasken Arachnocampa luminosa.

Det är oerhört tung läsning emellanåt. Förtvivlan växer i mig när jag tänker på alla arter som redan är utrotade för alltid. Arter vi aldrig ens hann upptäcka innan de försvann. Sällan har en bok väckt så starka känslor i mig. Sorg, uppgivenhet och rädsla. Men det finns hopp – det finns ännu tid att agera. Vi som samhälle kommer sannolikt inte kunna avvärja krisen helt, men tillsammans kan vi påverka omfattningen av den.

I bokens avslutande kapitel listar Goulson vad vi kan göra för att motverka den här katastrofala utvecklingen. De jag tar med mig är: Låt delar av gräsmattan växa igen och bli blomsteräng. Undvik bekämpningsmedel, de gör oändligt mer skada än nytta i det stora perspektivet. Köp mat efter säsong, ät lite mindre kött och undvik att slänga mat. Sist men inte minst: lär dig mer. Det man känner till bryr man sig om, så prata med vänner, familj och grannar om insekternas betydelse. Ett utmärkt sätt att göra detta på är att läsa den här boken.