Recension

: Lisa och Lilly
Lisa och Lilly: en sann kärlekshistoria Mian Lodalen
2020
Romanus & Selling
8/10

Födda i fel tid

Utgiven 2020
ISBN 9789189051058
Sidor 352

Om författaren

Mian Lodalen föddes 1962 och växte upp i Jönköping, men är numera bosatt i Stockholm. Hon är författare, journalist och debattör, och har skrivit såväl fackböcker som skönlitteratur. Bland hennes romaner finns Dårens dotter (2008), Tiger (2010), Lisa och Lilly (2020) och Lesbiska ligan (2021).

Sök efter boken

När romanen börjar har allt redan hänt. Ett par föräldrar gråter och vill göra bättring. Det ska beställas kistor. Det är för sent.

Det är ett slags Romeo och Juliet-upplägg. Från allra första början vet vi att det här kommer att gå illa. Det lägger ett särskilt filter över allt som händer. Ger tyngd.

Lisa och Lilly utspelar sig under ett drygt år, från sommar till sensommar 1910 och 1911. Det är vad som krävs för att de unga kvinnorna, tonårstjejer bara, ska hinna träffas, bli förälskade och välja att avsluta sina liv tillsammans. Berättelsens driv ligger i hur de hamnar där, varför ett par unga, egentligen lyckligt förälskade människor till slut inte ser någon annan utväg.

Berättarglädjen ligger minst lika mycket i tidsskildringen. Det här är, så vitt jag förstår, Mian Lodalens första historiska roman – om man bortser från att skildra tider hon själv upplevt, vilket väl är den gängse definitionen – och hon har verkligen gjort noggrann research. Det händer att jag tänker att hon är lite för glad i sin egen research, och visar hur påläst hon är med någon detalj för mycket, men överlag kan jag bara dela hennes fascination. Det här är en oerhört spännande tid.

Sin inspiration hämtar Lodalen i verkliga händelser, ett verkligt dubbelsjälvmord. Även mer kända historiska personer figurerar i handlingen. Konstnären Eugène Jansson spelar en viktig biroll, och huvudpersonerna är med och lyssnar på ungsocialisten Hinke Bergegrens berömda föredrag om ”Kärlek utan barn”. Information om preventivmedel, vilket var vad det handlade om, förbjöds i samma veva. Som Lisa säger i romanens början: ”allt roligt är ju antingen syndigt eller förbjudet”.

Hon och Lilly har precis träffats på en spontan dans nere vid Årstaviken, och fått rusa därifrån när polisen upplöst sällskapet. Som jag skrev är det här en spännande tid. Ett gammalt, stelbent förmyndarsamhälle krockar med nya krav på frihet och livsval. Lilly och Lisa är hårt hållna, som flickor och som arbetarklass. Det bästa de kan hoppas på är ett eget kyffe så småningom, underställda en make och med en alltför stor och snabbt växande barnaskara. Hårt arbete från morgon till kväll. Att flytta hemifrån som ensamstående är bara möjligt som inneboende tjänsteflicka, minst lika hårt kontrollerad av arbetsgivarna som hemma.

För Lisa är ändå kontrasten påtaglig. Hennes bror kan ränna ute om nätterna. Till och med komma hem full. För henne är det betydligt striktare. Man kan ju tycka att föräldrar med en halvt svald oro för utomäktenskapliga graviditeter skulle tacka sin lyckliga stjärna när dottern förälskar sig i en annan kvinna, men så enkelt är det naturligtvis inte heller. Det är många decennier än innan homosexualitet ens blir lagligt.

Så går vi mot historiens oundvikliga slutpunkt.

Ella Andrén

Publicerad: 2022-03-05 00:00 / Uppdaterad: 2022-04-03 08:32

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8730

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?