Recension

: Stora faran
Stora faran Matilda Ruta
2021
Rabén & Sjögren
9/10

Fasor och syskonfasoner

Utgiven 2021
ISBN 9789129722345
Sidor 32

Om författaren

Matilda Ruta (född 1982) är illustratör, serietecknare och bilderbokskonstnär. Hon har nominerats till både Augustpriset för Åka buss och Elsa Beskow-plaketten. Tillsammans med Rasmus Malm har hon gjort serieromanen Flocken. Hennes bilderbok Syskonvecka är den första boken i hennes serie Strandskogen – om familj, relationer och starka känslor, som fortsätter med Stora faran.

Matilda Ruta – författarens hemsida.

Sök efter boken

20210509_194933

Stora faran börjar redan på insidan av omslaget. Där hittar lillasyster en fin, fin docka på stranden när hon är ute på äventyr med brorsan. Dockan är egentligen ett ägg vilket brorsan snabbt påpekar. Han menar också att om hon ska döpa ”dockan” till fina lilla minikorv så får hon heta fula gamla Össakorv. Vilket hon, som den lillasyster hon är, glatt går med på.

Vet du Össakorv, jag ska säga en sak. Att det finns faktiskt stora, stora faror, säger brorsan. När dom kommer och tar dig så blir ingenting som vanligt. Allting blir mörkt, alla dör, du blir mos Össakorv!

Men Össakorv tror att allting ska bli bra. Dock fortsätter brorsan skrämmas trots att pappa sagt att han inte får. Han säger att Stora faran snart kommer dit, till dem alla.

Och det drar ihop sig. Det kan vara farligt överallt nu. I vattnet, i luften, i maten. Till och med i ens egen nos faktiskt. Snart är det farligt överallt. De vuxna samlar på sig mat medan barnen tänker tejpa för alla dörrar och kokar äckligt äck att smeta in tallen med.

Och till och med pappa har blivit rädd, och allting är så himla annorlunda nu.

Man får inte gå till skolan. Man får inte åka skateboard. Man får bara vara hemma. Sitta alldeles stilla och klara sig. Man får inte ens gå till stubben och köpa chips.

20210509_194906

Men Össakorv är försiktigt optimistisk. Hon och brorsan revolterar och sover i kojan även fast de inte får. Hela tiden är dockan/ägget fina lilla minikorv med tätt intill. Det blir så otäckt att ett uppslag är helt svart med vit text. Brorsan gömmer dem i en filt. Men Össakorv vill se hur stora faran ser ut. Hon slinker iväg ut ur filten och tar kontakt med det farliga.

Det är lätt att dra paralleller till den pågående pandemin. Att en som barn känner hur faran tornar upp sig men samtidigt inte riktigt vet vad som kommer att hända. Det är något som bultar och breder ut sig redan innan det anlänt. De små känner de storas ångest även om det inte uttalas rakt ut. Alla håller liksom andan och samlar rädslan inom sig. Det är detta som Össakorv har att tampas med.

Illustrationerna är magiskt vackra. De akvarellstinna bilderna fyller bokstavligen sidorna från pärm till pärm och leker med serieformen då det emellanåt förekommer pratbubblor. Det jobbas mycket med blickar och kroppsspråk. Smådjuren omger sig med småkryp och insekter.

Det blir vår lilla vän Össakorv som förlöser faran. Hon är den som vågar ifrågasätta och utmana. Tack vare henne flyger den Stora faran iväg och allting blir som vanligt igen. Till på köpet är inte Össakorv så liten och hennes brorsa är inte lika rädd längre.

Stora faran är en bilderbok om mod och äventyr. Om att våga trotsa och gå över gränsen för att leta efter sanningen. Även om det verkar livsfarligt. Livet pockar på och spränger gränser Össakorv.

Anna Liv Lidström

Publicerad: 2021-05-12 00:00 / Uppdaterad: 2021-05-10 02:14

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8462

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?