Året är 1891, och vi stiftar i den här boken snabbt bekantskap med Arvid och Anna, ett ungt par i armodets Stockholm. Lockade med löften om gratis resa över Atlanten, och försörjning under ett par månader, bestämmer de sig för att migrera till Brasilien med förhoppningen om att de där kommer att få en bit egen mark att odla. De kommer under vägen att lära känna ett antal andra svenskar som även de lockats av de brasilianska löftena, och dessa svenskar introduceras vi läsare successivt för under resans gång. Men resan till Brasilien visar sig långt ifrån ofarlig. Tvärtom, många av deras med-migranter kommer att dö på vägen. Väl framme så väntar också många andra strapatser och umbäranden de svenska migranterna, men tillsammans kommer flera av dem att hjälpas åt för att skapa sig en bättre framtid.

Det går inte att komma ifrån att man genast drar sig till minnes andra romaner på samma tema. Ingen dagensbok-läsare lär väl exempelvis ha undgått Vilhelm Mobergs Utvandrar-svit, om de svenska migranterna som tar sig till Minnesota i USA för att där skapa sig sin egen lycka på den amerikanska mellanvästerns åkrar. I Mats Erasmies Dödskaravanen har vi nu en skildring av svensk utvandring till Brasilien under samma tid. Upplägget i Dödskaravanen är också mycket likt Utvandrar-sviten i det att vi får följa ett antal migranter hela vägen från det fattiga Sverige till den förlovade Nya Världen, även om fokus hela tiden ligger på en specifik familj.

Mats Erasmies bok får väl närmast klassas som dokumentär-roman, med tydlig dragning åt en populärhistorisk narrativ skildring. Han skildrar migranternas öden stramt och närmast avskalat från psykologiserande. De många dödsfallen ombord på fartyget eller i de första mottagningslägren i Brasilien skildras exempelvis mycket kortfattat. Hur bokens huvudpersoner upplever detta djupt tragiska händelseförlopp får vi som läsare i hög grad dra slutsatser om själva. En konsekvens av detta är att jag har svårt att få någon djupare relation ens till de centrala karaktärerna i boken. De känns ibland närmast som statister i sin egen roman, då det egentligen är alla händelser under utvandringen till Brasilien som står i fokus.