Utgiven | 2017 |
---|---|
ISBN | 9789174296013 |
Sidor | 744 |
Först utgiven | 1925 |
Löwensköldska ringen-trilogin är ett familjeepos kombinerat med en spökhistoria. Den äger både Lagerlöfs tjusning för det övernaturliga, med ringen som sprider olycka och förbannelser lite här och var, och fantastiska personporträtt.
I den första delen, Löwensköldska ringen, ges en bakgrundshistoria till ringens förmodade kraft och familjens förflutna. Den är kort, bara drygt hundra sidor. Här blandar författaren skickligt en kuslig stämning med ironi och dråplig humor. Den följs av Charlotte Löwensköld och Anna Svärd.
De olika delarna är ganska olika varandra, framför allt den första som också utspelar sig långt före de övriga. Om den fokuserar främst på det övernaturliga, så handlar de senare mer om familjen. Det spöklika är dock ständigt närvarande och fungerar som en förstärkare åt den redan existerande spänningen. Det finns en tryckande känsla av brådska genom romanen, och en känsla av oundviklighet. Läsaren vet att adjunkten Karl-Arturs planer inte kommer sluta så som han vill, men det gör det bara desto mer engagerande.
Det som verkligen fångade mig i läsningen var framför allt de kvinnliga huvudkaraktärerna, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd. De är starka, handlingskraftiga, otroligt intelligenta och fullkomligt fascinerande. Deras världar påverkas av männen runt dem, men styrs inte av dem. De gör sina egna val. Anna Svärd går steget längre, och bryter sig loss från de bojor som Karl-Artur skapat åt henne och skapar sig en egen framtid. De inspirerar, samtidigt som de känns som gamla vänner jag inte visste att jag hade.
Sammanbundna som en bok blir trilogin rätt massiv att ta sig igenom. Men fastän den tog lång tid att läsa blir man aldrig riktigt trött på den. Även när det är till synes ändlösa förvecklingar i relationerna karaktärerna emellan är det svårt att lägga den ifrån sig. Det blir visserligen stundtals svårt att koppla ihop alla trådar som går genom romanerna eftersom det sker över många hundra sidor. Det tvingar en som, något ouppmärksam, läsare att stanna upp. Men knappt så mycket att det egentligen är värt att nämna.
Om du gillar Selma Lagerlöf och har missat Löwensköldska ringen, läs den. Om du inte läst så mycket av henne, läs den. Om du gillar Austen, Tolkien eller varför inte Mary Shelley, läs den. Själv ska jag vänta otåligt på att få se teateruppsättningen.
Publicerad: 2017-04-18 00:00 / Uppdaterad: 2017-04-17 18:52
Inga kommentarer ännu
Kommentera