Recension

: Ekonomiska sofismer
Ekonomiska sofismer Frédéric Bastiat
2015
Timbro
9/10

En frisk fläkt från 1800-talet

Utgiven 2015
ISBN 9789187709753
Sidor 303
Orginaltitel Sophismes économiques
Översättare Jacob Arfwedson, Charlotte Allesson
Först utgiven 1845/1848
Medförfattare Adam Cwejman

Om författaren

Frédéric Bastiat (1801-1850) var en fransk liberal ekonom, politiker, filosof och författare. Han argumenterade mot protektionismen och för frihandel och en avreglerad ekonomi. Under 1840-talet publicerade han flera böcker och pamfletter.

Sök efter boken

En sofism är ett logiskt ohållbart argument, ett avsiktligt felslut. De sofismer Frédéric Bastiat avslöjar i Ekonomiska sofismer är de som protektionisterna i 1800-talets Frankrike skickligt förvillade folket med.

Bastiat var en passionerad förespråkare för frihandel, och hans geni låg i att med tydlighet och utomordentlig finess kunna åskådliggöra vilka konsekvenser som följer med en protektionistisk politik. I sitt förord drar Adam Cwejman paralleller till vår samtid och påtalar att Bastiats antagonister finns även idag:

Motståndarna försöker alltjämt hindra frihandelsavtal och nya innovationer från att hota etablerade monopol, kontrollera och reglera priser på varor och tjänster och med politiska medel styra företag och handelsflöde. Konfliktlinjerna förblir oförändrade.

Bastiats tidlösa idéer är mer aktuella än någonsin i dessa tider av Brexit, det ödesmättade presidentvalet i USA och ett splittrat EU. Gränser stängs och frihandelsavtal hotas rivas upp eller aldrig komma till stånd. Förutom det transatlantiska avtalet mellan EU och USA ligger också ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada i farozonen. Det är en tragisk utveckling med tanke på det historiska sambandet mellan handel och fred.

Boken består av två volymer från 1845 respektive 1848. Varje volym består av ett antal kapitel med kortare texter som genom olika scenarion eller exempel vill motbevisa olika protektionistiska argument. Det handlar om vad arbete är, om brist kontra överflöd, om tid, tullar, framtidstro och den brittiska portoreformen. Och det är bra läsning. Texterna flyter framåt utan onödiga krusiduller och det är stundtals väldigt roligt. Dessutom blir dåtidens vardagsliv i Frankrike påtagligt och närvarande.

Det är några saker han tar upp som jag tycker är speciellt intressanta. Dels är det det här med arbete, tid, och vad som händer med den tid som frigörs för att människor slipper arbeta onödigt många timmar med att utvinna/producera någonting som görs med mindre tidsåtgång någon annanstans. Exempelvis järnmalm, trä, apelsiner och kaffe som ju naturen själv har placerat på olika ställen här i världen.

Den protektionistiska tanken är att det är arbetet i sig som skapar välstånd. Oavsett vad som händer under de arbetade timmarna. Om man då importerar något som kan köpas billigare än det inhemskt producerade så leder det automatiskt till minskat välstånd. Det som missas i det resonemanget är människans förmåga till innovativt tänkande.

Om denna import av billiga varor leder till frigjorda timmar för att arbeta med något annat, kommer oundvikligen nya idéer och arbetstillfällen att uppstå. Det kommer med största sannolikhet att bli en omställningsperiod som kan bli tuff för de drabbade, men något nytt kommer att ta det gamlas plats. En samhällsutveckling kommer att ske, för att det är det som alltid skett. Det är därför vi har kommit så här långt. Det svåra är att argumentera för det i ett skarpt läge när arbetstillfällen står på spel och en bransch hotas. Eftersom vi inte vet exakt vad som kommer att ske, eller när och hur. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Självklart ser utmaningarna annorlunda ut idag än på 1800-talet. Nu handlar det om att grundförutsättningarna håller på att ändras för industriländerna för att utvecklingsländerna kommer ikapp teknik- och kunskapsmässigt. Den världsekonomiska maktbalansen förskjuts. Det är antagligen en av de stora anledningarna till den ökande protektionismen i bland annat Europa och USA.

Dels är det det här med nationellt oberoende i händelse av ofred. En fråga som är mycket aktuell idag när det skramlas med vapen i vårt närområde på ett sätt vi inte sett sedan kalla kriget. Vad gör vi om det blir krig när vi är beroende av import för att klara vår livsmedelsförsörjning?

Man har förbisett en sak; denna typ av beroende som handelsutbytet medför är ett ömsesidigt beroende. Om vi är beroende av utlandet så är utlandet beroende av oss. Detta är vad ett samhälle handlar om. Att bryta de naturliga relationerna är inte detsamma som att vara oberoende, men däremot isolerad.
Och märk väl: man isolerar sig för att förbereda krig; men isoleringen i sig är en början till krig. Den gör kriget lättare, billigare och till en början mindre impopulärt.

Nu är det naturligtvis svårt för en liten nation att själv vara den enda med gränser öppna för handel och arbetskraft. Och när tendensen i EU-länderna verkar vara att stänga gränser även inom den inre marknaden blir det ännu svårare.

En annan sak som är lite konstig är när nationer vill öka exporten men minska importen. Den ekvationen går ju inte ihop om alla skulle tänka så. Det är dessutom en idé som hör historien till. Att tvinga på andra länder sina egna produkter men att belägga samma länders export med tullar för att inte konkurrera med nationens egna produktion. Det är sånt som kolonialister och imperialister sysslar med.

Även om jag själv verkligen gillar frihandel så förstår jag att det inte är okomplicerat. I argumentationer i boken kallar protektionisterna frihandelsivrarna för ”utopister”. Den benämningen verkar ligga nära till hands även idag när protektionism och isolationism blir mer och mer populärt. Så för oss utopister är det en lisa att läsa den här boken, till brädden full med klockrena argument för vår utopi.

Kari Kapla

Publicerad: 2016-10-17 00:00 / Uppdaterad: 2016-10-15 06:31

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6714

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?