Recension

: Låt personligheten blomma
Låt personligheten blomma Rolf Kenmo
2013
HumanGuide
5/10

Positivt och trevligt, men funkar nog bäst på jobbet

Utgiven 2013
ISBN 9789197829403
Sidor 181

Om författaren

Rolf Kenmo har arbetat som konsult sedan 1972, främst med organisationsutveckling och ledarskap. Han har skapat konceptet HumanGuide som ligger till grund för boken Låt personligheten blomma. Detta koncept används främst i Sverige, Brasilien och Schweiz.

Sök efter boken

Leopold Szondi (1893-1986) är namnet på en ungersk psykiatriker som är mest känd för ett personlighetstest som bär hans namn. Testet består i att deltagaren skall bedöma ett antal ansikten som mer eller mindre tilldragande och utifrån det skall dennes mentala hälsa kunna diagnostiseras. Testet finns i en enklare version som app för Iphone och Android, och jag laddade ner det för att göra en snabb självdiagnos. Blev inte mycket klokare kan jag säga, men det är Szondis arbete som är basen i de verktyg till självkännedom som Rolf Kenmo har tagit fram och använder i sitt arbete som organisationskonsult.

Boken Låt personligheten blomma är egentligen bara ett av de verktyg förfataren jobbar med. Det finns även en kortlek med personlighetskort som skall förenkla proceduren med att se vilka personlighetsdrag som är framträdande hos enskilda individer. Jag har inte haft tillgång till denna kortlek, utan endast denna bok. Min spontana tanke är att det förmodligen är lättare att se helheten i Kenmos koncept om man har möjlighet att jobba parallellt med dessa.

Han kallar sitt koncept för Åtta boxar. Vilket då motsvarar åtta olika personlighetstyper. Dessa åtta typer är listade med dess typiska egenskaper, och i boken kan man göra en självskattning för att se vilken/vilka personligheter som man själv kan kategoriseras som. Detta kan genomföras i arbetsgrupper för att få ökad förståelse för hur denna grupp människor fungerar tillsammans och för att kunna definiera gruppens styrkor och svagheter. Man kanske saknar ett element i gruppen, eller så kan gruppen vara överrepresenterad av ett element.

Den här boken skall vara framtagen för att kunna fungera som guide även för enskilda läsare, alltså privat och inte relaterat till arbetsplats. Och visst kan den kanske göra det, men mitt intryck av boken är att den nog fungerar bäst just så som ett verktyg för organisationer och arbetsgrupper.

Författaren använder ett väldigt pratigt språk, och jag har svårt att följa tråden. Jag upplever en ganska diffus gräns mellan vad som är sidospår och vad som tillhör själva konceptet. Mycket av det som sägs i boken är fina saker som är bra att ha i åtanke på färden genom livet, men mycket känns också som allmängods för den läsare som redan har läst ett antal liknande böcker.

Eftersom jag vid denna tidpunkten i livet kommit till insikt om att min personlighet uppskattar en viss ordning och reda och tydlig struktur, är frånvaron av struktur i boken ett problem för mig. Efter halva boken börjar jag undra om jag missat något, eller om alla dessa utläggningar är en del av själva konceptet. På så vis kan man säga att Kenmo verkligen utmanar mig. Så när jag läst genom boken en gång går jag tillbaka i den och försöker hitta de bitarna som jag gillar bäst.

Man kan likna negativa känslor vid en brasa som brinner inom dig. Blir den släckt innan den har brunnit ut, så får du en masa bråte kvar. Om brasan får brinna ut, så blir det bara finkornig aska kvar, som försvinner med tiden.

Det är det här som är mitt bästa med boken. Hur man upprätthåller ett sunt förhållande till de negativa tankar som letar sig in i ett annars positivt tänkande.

Jag tror att hela Kenmos koncept egentligen gör sig bäst om han själv är närvarande. Hans koncept heter HumanGuide, och jag tror att det kan vara svårt att ta sig igenom och anamma materialet till fullo om man inte har just en guide som stöd på vägen.

Kari Kapla

Publicerad: 2015-12-06 00:00 / Uppdaterad: 2015-11-26 22:24

Kategori: Recension | Recension: #6384

3 kommentarer

Tack Kari,

för din recension. Det är alltid värdefullt att ta del av hur andra ser på det man har skapat.

Här kommer mina reflektioner om det du skriver. Först lite om Szondi 1893-1986. Man skulle väl idag kunna se honom som en judisk psykiater. Han var verksam fram till andra världskriget i Ungern. Sedan fängslades han med andra ungerska judar i ett koncentrationsläger. Längre fram ”köptes han ut” tillsammans med flera andra judar av flera intellektuella i USA genom en överenskommelse med SS. Kom till Schweiz, där han verkade till sin död. I Zürich finns även ett Szondiinstitut.

Szondi fann i sin forskning en struktur för mentala sjukdomstillstånd ur vilken han utvecklade sin personlighetsteori. Se sjukdomstillstånden som extremlägen för något som i grunden är ”normalt”. Strukturen baseras på åtta områden. Ursprunget till teorin gjorde att Szondi testade att använda ”ansiktsbilder” på psykiskt sjuka som ett projektivt test (jämför rorschach). Det visade sig att det fungerade. Han kallade testet ödesanalys, dvs en människas drivkrafter har stor inverkan på personens öde. När testet används i terapi ska det göras tio gånger i rad t ex under tio dagar, vilket sedan ger grunden för terapin. Tyvärr finns det flera versioner av testet, som exploateras oseriöst på internet t ex den ryska appen;-( Den är inte godkänd av Szondiinstitutet.

Det finns även en ”arbetslivsversion” av Szondis test, dvs det är bilder på en man eller en kvinna, som utför olika slags uppgifter. Syftet är att underlätta för någon att välja ett passande yrke. Testet heter BerufsBilderTest och är utvecklat av schweizaren Martin Achtnich.

Jag kallar min förenklade version av Szondis teori för Åtta boxar med avsikten att ingen människa är en ”typ” utan man har mer eller mindre av dessa faktorer. De starkaste faktorerna är ens styrkor, dvs de uppgifter som de passar för, där har man mest motivation, så då blir man ”bäst” inom det området. Jag anser att man först och främst ska satsa på sina styrkor och låta andra sköta de andra faktorerna. Dock bör man inse att där man är starkast har man störst tendens att överdriva, dvs styrkan kan då bli ett ok.

Mitt test är ett så kallat personlighetsformulär. Det finns i flera format t ex en kortlek och via internet.

Mitt syfte med boken är att hjälpa andra människor att få en tydligare och mera praktisk kännedom om sina drivkrafter, så de får lättare att t ex välja ett passande yrke och till och med en passande livspartner. I det senare valet finns två skolor. Den ena tycker att man ska välja någon, som är lik en själv och den andra tycker att man ska välja någon som är olik – som kompletterar. Jag tillhör den första skolan. Varför? Jo, om man är mycket olika, så får man olika intressen och varför ska man då vara tillsammans…

Den andra huvudnyttan är att om man känner sig själv väl baserat på en praktisk personlighetsteori, så har man lästre att förstå andra. När det blir lättare, så blir smycket enklare att samverka.

Kari tycker att den röda tråden i boken inte är så tydlig. På sitt sätt kan jag hålla med om det. Det finns dock ett syfte med kapitlen vid sidan om den röda ”kärntråden”. Mitt syfte är att boken ska ersätta flera andra böcker inom personlig utveckling t ex finns ett kapitel om positivt tänkande, dvs det finns andra som skriver en enda bok om det. Kärntråden i boken är att man ska få en tydligare bild av sina drivkrafter och vad de har för konsekvenser.

Ett allmänt syfte är även att alla ska inse den fulla vidden av att människor är olika. Hur många är det inte som ger råd till andra och att de råden passar primärt för just dem -inte för många andra…

Vi kan ju ta ett exempel från den här recensionen. Kari anser att boken är pratig och ostrukturerad. En av bokens läsare, som är ingenjör, anser bl a att ”Det som imponerat stort på mig är att du lyckats få allt så koncentrerat, dvs inget brus eller onödig information. Bara klockren fakta-kunskap, som man kan ta till sig omedelbart.”

Må väl
Rolf Kenmo

Rolf Kenmo - HumanGuide Oregistrerad 2015-12-28 16:34
 

Hej Rolf,

Vad trevligt att du tagit dig tid att kommentera recensionen.

Tack för att du berättar lite mer om Szondi. Jag gjorde en internetsökning på honom, men fann inte så mycket faktiskt. Det du berättar rätar ut en del frågetecken jag hade. Skönt att höra att den där appen inte är godkänd. Ärligt talat så tyckte jag att den mest bara var konstig.

Angående utformningen och presentationen av innehållet i din bok så är det naturligtvis så att olika läsare har olika preferenser vad gäller detta. Som du kanske förstod av min recension är jag en av dem som gillar när det är mer avskalat.

Just detta med hur man föredrar att kommunicera tycker jag är väldigt intressant. Går det att leva med en partner som kommunicerar på helt motsatt sätt? Hur gör man i en arbetsgrupp när medarbetarna hela tiden missförstår varandra på grund av detta?

Min egen strategi, med kort och koncis kommunikation, är inte alltid helt framgångsrik ;) och kan även uppfattas som brysk. Samtidigt har jag själv dåligt tålamod med människor som aldrig kommer till saken och som gömmer information i omständliga fraser.

Därför tycker jag att det är bra med böcker som din, som vill hjälpa oss stackars människor att förstå varandra bättre. Det är konstruktivt att uppmärksamma oss på varför det gnisslar ibland och vad man kan göra åt det. Jag gillade verkligen den positiva tonen i boken.

Vänliga hälsningar och önskar dig ett fint 2016
Kari

Kari Kapla Redaktionen 2015-12-28 20:03
 

Tack Kari för dialogen!

Berikande!

Jag gillar att leva som jag lär… T ex när jag hade skilt mig -93 och träffade en ny kvinna ett halvår senare, så dröjde det väl ca en månad att jag nämnde om mitt test. Det är ju bra om man lär sig av sina erfarenheter…

Kvinnan, min livspartner numera, nappade på idén. Även hon var skild, så hon hade förståelse för mitt förslag. Vi gjorde testet och prognosen var god. Nu har vi varit tillsammans under 21 år utan att ha haft en enda destruktiv konflikt. Nu beror det förstås inte bara på att vi har en god matchning och förståelse för varandras sätt att vara t ex är likartade värderingar viktiga. Vi har även utvecklat en del ”knep och knåp” för att vårda vår relation. Det mest drastiska är väl att vi ”gifter oss på ett år i taget”. Se det som ett årligt utvecklingssamtal. Det finns en instruktion på min webbplats humanguide.com under fliken ”Nerladdning”.

Må väl
Rolf

Rolf Kenmo - HumanGuide Oregistrerad 2015-12-29 13:15
 

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?