Recension

: Jag är skapad för stormen och striden och regnet
Jag är skapad för stormen och striden och regnet: Christina Lilliestierna, krigsreporter och författare Chris Forsne
2014
Ordfront förlag
8/10

Personlig biografi om bortglömd legend

Utgiven 2014
ISBN 9789170377525
Sidor 253

Om författaren


Foto: Peter Claesson

Chris Forsne, född 1948, har arbetat som kulturjournalist och utrikeskorrespondent på bl.a Aftonbladet och SvT. Hon har tidigare skrivit romanen Vår man i världen och två böcker om den franska presidenten François Mitterrand.

Sök efter boken

Grunden är ensamheten och det gäller att finna en trygghet i den.

Tegelstenen In cold blood av Truman Capote har ansetts vara en av de första dokumentära romanerna och det är svårt att sätta sig in i hur banbrytande en sån bok var 1966. Idag duggar autofiktionen lika tätt som män i en 80-tals-hit. Och jag är en sån som gillar att gå runt i regnet och sjunga genrens lov. Jag tycker att Capotes true crime-bok är ganska tråkig såhär i efterhand, författaren är alldeles för osynlig för min smak. Jag vill se det isberg av arbete som boken är toppen av.

Därför förvånar jag mig själv genom att under läsningen av Chris Forsnes bok om författaren och journalisten Christina Lilliestierna tycka att Forsne är lite för synlig som författare vid vissa tillfällen. Beskrivningarna av arbetet med biografin är jätteintressanta att läsa och boken i sig är jättebra och viktig. Jag älskar såna här litterära Skapelsen-liknande projekt och kan inte få nog. Därför önskar jag att alla de retoriska frågorna som jag som läsare inte får svar på kunde ha motiverats eller utvecklats istället för formuleras som frågor genom hela boken. Varför går det inte att hitta svaret på dessa frågor eller bara låta läsaren ställa dem själv?

Sen finns det en del meningar jag tolkar som lite dömande och som drar ner helhetsintrycket lite.

I den romanserie med självbiografisk botten hon skriver senare har Christina bytt namn på människor och platser. John Crafoord får heta Maximilian, hennes systrar Anna och Hedvig, Hans döps om till Johan och så vidare. Men barnen får inga namn. Hon förmår inte. Hon kan möjligtvis, någon enstaka gång, tala om dem som flickan eller pojken. Men det gör så ont.

Att tala om Lilliestiernas dåliga samvete inför en abort samt att göra tolkningar kring hennes känslor utifrån hennes romankaraktärers namn irriterar mig. Kanske finns det stöd för det här i dagboken som Forsne har tillgång till, men det framstår som att det är egna tolkningar. På samma sätt beskriver Forsne en man som senare i boken kallas för Christinas ”domptör”.

[...] när hon är fast besluten att bli journalist och framför allt vill kunna försörja sig själv låter hon ändå näste man få makt över henne.

Kanske är det jag som är överkänslig men jag tycker inte att såna här formuleringar hör hemma i en bok om en kvinna som vågade försöka leva bortanför konventioner och som riskerade sitt liv för att rapportera från kris- och krigsdrabbade länder. Särskilt inte i en bok som i övrigt är väldigt bra, viktig och välresearchad under många år. En bok som lyfter fram en kvinnlig författare och journalist som av någon anledning glömts bort trots att hon var, om inte större så åtminstone lika stor som den samtida Barbro Alving.

Efter att ha läst den här boken kvarstår dock den allra största frågan: Vilket förlag ger ut Lilliestiernas samlade texter och återutger romanerna? Det känns som att det är dags nu.

Marcus Stenberg

Publicerad: 2014-09-21 00:00 / Uppdaterad: 2014-09-20 15:58

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5838

5 kommentarer

Tack Marcus för din recension. Jag skulle kunna försöka svara på några dina frågor. Barnen t ex är inte abort utan de små som hon förlorar vårdnaden om. Förhållandet till män som dompterar henne förstår man mer är man läser hennes egna ord om detta där det framkommer att hon faktiskt böjer sig, kanske i väntan på ett större självförtroende. Om du ska till Bokmässan i Göteborg så hör gärna av dig vore trevligt att ses.
vänliga hälsningar

Chris Forsne

Chris Forsne Oregistrerad 2014-09-21 09:06
 

Hej Chris, vad roligt att du kommenterade. Det här var en av de recensioner jag tycker varit svårast att skriva. Jag gillade verkligen boken, därav betyget 8/10, men jag skriver samtidigt mest om de partier jag tyckte var svagast och jag kan känna att jag framstår som oerhört kritisk. När en bok är så bra som din så känns det lite orättvist att göra så eftersom jag vill att så många som möjligt ska läsa den, jag tycker verkligen om den! Samtidigt så tycker jag att en recension måste vara något mer än bara ett boktips och därför blev fokus som det blev.

Kanske är jag otydlig i min text men visst förstod jag att barnen som hon inte ger några namn i romanform är barnen som hon förlorar vårdnaden om. Känns det som att jag rör ihop detta i min recension? Det dåliga samvetet kring aborten som ”vräker sig över henne” skriver jag om i samma mening eftersom det står på samma sida i boken och det är otydligt, åtminstone för mig, vad som är din tolkning och vad som det faktiskt finns underlag för i dagboken.

Det vore jätteroligt att ses på bokmässan (jag hade redan lagt till alla dina programpunkter på mitt mässchema). Vore kul om du ville signera din bok åt mig, jag är ju trots allt ett stort fan av det du skrivit!

Med värme
/Marcus

Marcus Stenberg Redaktionen 2014-09-21 18:58
 

Självklart.Hittar du mig inte på punkterna så brukar min förläggare Pelle Andersson vara lätt att upptäcka i vimlet, en blond hästsvans och huvudet högre än alla andra!
De här med recensioner är en allt knepigare historia, vore värt ett seminarium under bokmässan!

Chris Forsne Oregistrerad 2014-09-23 07:39
 

Hej! Den här boken och skildringen blir jag oerhört nyfiken på, jag hörde även intervjun på P1 i morse. Också recensionens försiktiga men riktade frågor väcker min nyfikenhet. Tyvärr är jag inte på bokmässan, jag tar mig till bokhandeln i stället!

Hälsning./Esse Nilsson

Esse Nilsson Oregistrerad 2014-09-25 10:27
 

Fastnade direkt för bokens titel – vilken fantastisk titel! – när jag hörde talas om boken. Hörde också intervjun på P1 i morse och blev än mer nyfiken på Christina Lilliestierna. Och nu har jag fått svar på ett par av frågorna som eventuellt dyker upp vid läsningen.

Jenny Oregistrerad 2014-09-25 22:21
 

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?