Recension

: Lyx och mode i stormaktstidens Sverige
Lyx och mode i stormaktstidens Sverige: Jesper Swedberg och kampen mot perukerna Håkan Möller
2014
Atlantis
7/10

Om lyx och mode i Sverige på 1600- och 1700-talet

Utgiven 2014
ISBN 9789173536684
Sidor 204

Om författaren

Håkan Möller, född 1959, är professor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han har som forskare främst ägnat sig åt det tvärvetenskapliga fältet litteratur och religion. Han har disputerat på avhandlingar om Johan Olof Wallin två gånger, först i kyrkovetenskap 1997 och sedan i litteraturvetenskap 2000 vid Uppsala universitet. Han har även bland annat forskat om Pär Lagerkvist och 2009 utkom hans bok Pär Lagerkvist: från författarsaga till Nobelpris och 2012 Pär Lagerkvist: ögonblickets diktare och marknaden..

Sök efter boken

Orsaken till att böcker skrivs kan vara många. Spännande är det när författaren berättar om upprinnelsen till en bok, om hur hon eller han till exempel i en text hittat någon liten oväntad detalj och förvånat studsat till och undrat: Vad är det här?, och fylld av nyfikenhet börjat fördjupa sig i bakgrunden till detta fragment – och sedan finner en hel värld. Just detta hände Håkan Möller, vilket han berättar om i inledningen till sin nya bok Lyx och mode i stormaktstidens Sverige: Jesper Swedberg och kampen mot perukerna. Möller hade plötsligt upptäckt och fastnat för några rader i en klagopsalm i svenska kyrkans första rikstäckande psalmbok från 1695, sjunde strofen i psalm 309: ”Ack! Herre Gud i höjden bor”:

Ej går så snart en måne om,
Som det manér nu senast kom
Med nytt förbytas måste.
En man nu drager kvinno hår,
En kvinna i främmand dräkt hon går.
Evad det månde kosta.

(Obs, det var korrekt med särskrivningar under denna tid – apropå ”kvinno hår”.) Varför? undrade Möller. Varför fanns detta klagande på främmande dräkter och peruker (perukerna var oftast tillverkade av kvinnohår) i en psalm? Svaret är att det fanns en kritik mot lyx och mot främmande utländskt inflytande genom modet både från politiskt och religiöst håll. Biskopen Jesper Swedberg (1653-1735) var en av dem som mycket starkt kritiserade det lyxbetonade modet som kom från utlandet, detta kom huvudsakligen från Frankrike, och den nya vanan att bära peruk, vilken också spred sig till prästerna. I sina memoarer Lefwernes Beskrifning berättade Swedberg hur han rös när han tänkte på att han vid prästvigningarna lagt sina händer på hår som kanske var ”horohår”. Swedberg gillade inte heller långt, naturligt hår hos präster. Själv lät han klippa sitt hår kort och slutade bära peruk i sin ungdom.

Modet vad gäller olika typer av kläder och perukbärande, startade som alltid hos de kungliga och hos hovet, och därefter ville de lägre klasserna och de mindre bemedlade ta efter så gott det gick. Detta sågs som hotfullt, det som exkluderade makten från folket måste bevaras, och lagar uppstod som reglerade vilken typ av tyger och utsmyckningar de olika samhällsklasserna fick bära. Det kunde också hota hela landets ekonomi och välfärd om folket levde över sina tillgångar.

Möllers bok har ett brett och analyserande upplägg vad gäller synen på lyx och mode i samhället ända från antiken och in på 1700-talet. Det är en mycket intressant exposé över den svenska stormaktstidens religiösa syn på överdriven lyx, vilken straffades av Gud bland annat genom att det föddes missbildade barn. Möller visar på hur man särskilt kritiserade kvinnor för deras benägenhet att klä sig lyxigt och över sitt stånd, medan man hade mer överseende vad gäller männen, de skulle ju befinna sig på den offentliga arenan och därmed hade de större krav på sig vad gäller representation. En intressant aspekt vad gäller perukernas intåg i modet var att det blev på modet att vara så gott som skägglös. En stor peruk och ett stort skägg passade inte ihop, så därmed blev skäggen mindre eller rakades helt bort. Detta kritiserades också, det var onaturligt att vara skägglös. Enligt Carl von Linné var skägglösheten ett tecken på att människan ifrågasatte Guds ordning, och han konstaterade: ”nu är en dygd vara kvinnolik.” Men detta skägglösa mode följde han ju själv, ändå. Har aldrig sett Linné avbildad med skägg.

Men bokens titel fick mig att missuppfatta innehållet i boken och tro att den allra mest skulle handla om problemet med perukerna. Om användandet av peruker, symboliskt och funktionellt, mer i detalj om hur detta perukmode uppstod, vilka personer som bar peruker först i Sverige, hur och var peruker tillverkades, visa på statistik, och behandla hur och varför perukerna försvann etc. Hade de som kritiserade perukerna verkligen något betydelsefullt inflytande?

Den idéhistoriska boken om perukerna, lyxen och modet under stormaktstiden i ett religiöst och politiskt perspektiv är i alla fall skriven. Då återstår det att skriva den rent historiska boken om peruken och dess uppkomst och fall i Sverige.

Textutdrag (Visa/göm)

Eva Björnberg

Publicerad: 2014-08-20 00:00 / Uppdaterad: 2015-11-14 10:27

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5790

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?