Krönika

Feministiska deckartips när Sture bibliotek firar födelsedag

Sturebiblan

Söndag den elfte maj fyllde Sture biblioteket i Stockholm fem år. För den som reser med tunnelbanan är det enkelt att slinka in då det är beläget i Östermalmstorgs t-banestation. De är specialiserade på att erbjuda den senaste svensk- och engelskspråkiga litteraturen, de mest populära titlarna och de som nästan ingen visste fanns. Här finns läsfåtöljer, några studieplatser som passar dig som kommer med egen dator och en barnhörna. Det går bra att ta med sig fika upp från Espresso House som ligger en trappa ner. Vid Sture bibliotekets PressDisplay-skärmar kan en välja bland 900 dagstidningar från hela världen, eller också slå sig ner i guldhörnan och läsa deras utvalda tidskrifter.

Födelsedagen firades med litteratur, musik och choklad. Jag var på plats för att tipsa om spännande deckare. Påfylld som jag var efter lördagens feministiska forum i Stockholm valde jag att dra mitt strå till stacken och lyfta fram deckare skrivna av kvinnor med kvinnor. Blir det aktuellt att tala om författare från en minoritetsgrupp skulle jag kunna tipsa om manliga deckarförfattare eftersom vi kvinnor nu utgör 51 % av jordens befolkning…

Johanna Mo debuterade som deckarförfattare i fjol med Döden tänkte jag mig så. Uppföljaren Vänd om och var stilla gav jag nyligen högsta betyg här på dagensbok.com. Kriminalkommissarie Helena Mobackes liv delas in i ett före och ett efter. Före sonen Antons död och efteråt kampen att komma tillbaka som människa efter att hennes barn blivit mördad. Dessutom ges vi en mordhistoria där religiös fanatism står i centrum. En liten sekt som växer, lojala medlemmar och en karismatisk ledare med direktkontakt med gud. Vänd om och var stilla är en ytterst välskriven Stockholmsskildring pepprad med spänning. En deckare som vågar visa vad ensamhet kan göra med sökande människor.

Deckarälskare som jag är finns det en genre som ligger mig extra varmt om hjärtat: Pusseldeckaren. Här är mordgåtan i fokus. I formen ingår en sluten miljö där alla som kan vara mördare är samlade. Ledtrådar, alibin och logik är viktiga delar av gåtans lösning. Sir Arthur Conan Doyle och Agatha Christie kan anses som föregångare i genren. Trots mångfalden av mord är pusseldeckarna ganska lättsamma med putslustig ton. Sofie Sarenbrant är aktuell med Visning pågår som utspelar sig till stor del i mäklarbranchen och slutar med en hisnande cliffhanger.

Kristina Appelqvists pusseldeckare är puttriga med feel-good-känsla. Inom kort recenserar jag hennes senaste Minns mig som en ängel och här lämnar hon sina huvudkaraktärer rektor Emma Lundgren och hennes make kriminalkommissarie Filip Alexandersson. Skövde är fortfarande knutpunkten, men här får vi stifta bekantskap med litteraturforskarskaren Helena Waller. Det är ett kusligt morddrama som har egendomliga beröringspunkter med Svenska akademin, nobelpriset i litteratur och den danske författaren Karen Blixen. Appelqvists främsta styrka är, förutom morden, miljöbeskrivningarna och de naturliga dialogerna.

Hon har kallats Sveriges Agatha Christie och var vår första deckardrottning. I fjol gavs ett fång av hennes böcker ut igen i samband med att sex av dem filmatiserades. Maria Lang debuterade med Mördaren ljuger inte ensam 1949 och gav punktligt ut en bok varje år fram till 1990. De tidiga böckerna har drygt 60 år på nacken. Könsrollerna är cementerade men också ett tidsdokument och språket är rasande förtjusande. I år kom det dessutom en biografi om Maria Lang. Ett tips om du blir sugen på att läsa Maria Lang är att kolla in äldre släktingars bokhyllor. Jag lovar att hon finns representerad.

Slutligen tipsade jag en bok som inte är en deckare. Däremot har Karin Wahlberg har dock skrivit inte mindre än åtta böcker om överläkare Veronica Lundborg och kriminalkommissarie Claes Claesson. Än finns det hopp är en blinkning till ”Vita serien” fast i mer seriös tappning. Stiliga manliga läkare iklädda viktiga miner forsar fram så de vita rockarna fladdrar längs sjukhuskorridorerna. Blyga men också barska sjuksköterskor med lugna blickar och omhändertagande händer möter patienter i olika stadier. Kärleken spirar på lasarettet. Det är förlegat men samtidigt pirrigt. Romanen osar av efterkrigstid. Det är 1953 och Sverige är mitt i en polioepedemi som fullkomligt förlamat sjukvården. Romanen utspelar sig på ett fullbelagt lasarett i småstaden Ekstad. Det är en ljuvligt mustig roman späckad av tidsmarkörer. Kvinnosaken bultar hos flera av karaktärerna. Många är de som vill vara mer än någons fru och mor. Kvinnor som vägrar lägga sina egna liv åt sidan för att behaga, passa upp och fostra.

IMG_20140511_194951

Anna Liv Lidström

Publicerad: 2014-05-14 10:00 / Uppdaterad: 2014-05-15 20:20

Kategori: Krönika

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?