Recension

: Gone Girl
Gone Girl Gillian Flynn
2013
Modernista
10/10

Pojke möter flicka med en tvist

Utgiven 2013
ISBN 9789174991093
Sidor 555
Översättare Ulla Danielsson

Om författaren

gillian_flynn_foto_dana_rossiniFoto: Dana Rossini.

Gillian Flynn föddes i Kansas City och bor nu i Chicago. Hon arbetade länge som journalist och skrev främst om film, innan hon gav ut sin första roman Sharp objects 2006. Hon har fått stor uppmärksamhet även för de två följande, Dark places (Mörka platser, på svenska 2013) och Gone girl.

Gillian Flynns officiella hemsida

Sök efter boken

New York, nutid. Nick och Amy träffas på en fest i Brooklyn, går hem tillsammans och skiljs åt på morgonen. Av en slump möts de igen på gatan och det slutar med att de gifter sig. En vanlig historia som brukar utspela sig i slutet av en romantisk roman men här är det avklarat redan i presentationen. Dessutom är alla de där mindre charmiga detaljerna beskrivna: hur han sade att han tvättat jeansen med hennes telefonnummer, hur hon egentligen tycker att han inte är så trevlig, att han är just den där typen av man hon bör undvika. Hur de egentligen spelar lyckliga och ständigt jämför sig med sina ytliga vänner.

Historien berättas ur de båda huvudkaraktärernas perspektiv. Nick talar först, men ganska snart får man en tveksam inställning till hans karaktär. Han är opålitlig, en charmör och en utpräglad egoist. Amy försöker presentera det perfekta äktenskapet, ett sådant äktenskap som alla låtsas ha, men som ingen kan leva upp till. Även hennes beskrivningar blir skeva i rasande takt, hon ursäktar sin man, men är inte heller den perfekta hustrun som hon försöker vara. Dessutom är hon inte omedveten om hur det står till i verkligheten:

Den kvällen när jag var på den där festen i Brooklyn, låtsades jag vara en modern flicka, en sådan flicka som en man som Nick skulle vilja ha: en Skön tjej. Män brukar ju alltid använda det som en komplimang. Skön tjej. Att vara en Skön tjej innebär att jag är en åtråvärd, klipsk och rolig kvinna som gillar fotboll, poker, snuskiga skämt och rapningar, som spelar tv-spel, dricker billig öl, gillar trekanter och analsex och stoppar i sig hamburgare och hot dogs som om hon kan äta hur mycket som helst, samtidigt som hon är en nätt storlek 34, för Sköna tjejer är framförallt heta. Heta och förstående. Sköna tjejer blir aldrig arga; de ler bara en smula på ett sorgset, kärleksfullt sätt och låter männen göra vad de vill. Fortsätt bara, pissa på mig, jag bryr mig inte, jag är en Skön tjej.

Män tror faktiskt att det finns sådana tjejer. De blir kanske lurade för att så många kvinnor är villiga att låtsas att de är sådana. Jag kände mig länge förolämpad av Sköna tjejer. Jag kunde se hur männen – vänner, arbetskamrater, främlingar – blev alldeles till sig på grund av de här hemska låtsaskvinnorna, och jag hade lust att sätta mig ner med de här männen och lugnt säga till dem: Det är inte en kvinna du bjuder ut, den du bjuder ut är en kvinna som har sett alldeles för många filmer, som har skrivits av socialt missanpassade män, som gärna vill tro att den här sortens kvinnor finns och kanske skulle vilja kyssa dem. (…) Och de Sköna tjejerna är ännu mer patetiska än så: De låtsas inte ens att de är den kvinna de vill vara, de låtsas att de är den kvinna en man vill att de ska vara.

Detta är alltså två karaktärer det är svårt att tycka om. Nick för att han är en sådan tölp. Amy för att hon försöker leva upp till det perfekta paret trots att hon uppenbarligen är betydligt smartare än så.

När Nick och Amys föräldrar rensat hennes bankkonto och Amy flyttat med Nick hem till hans hemstad, där den äkte maken påbörjar ett förhållande med en ung student, försvinner Amy. Allting pekar på att någonting våldsamt har inträffat. Vi får fortsätta att följa Amys karaktär i dåtid fram till dagen då hon försvinner. Vad har egentligen hänt?

Den här boken har allt. Det är en thriller, en deckare, en politisk roman, en sarkastisk samtidsberättelse och en kärlekshistoria med en tvist. Karaktärerna är mänskliga och demoniska, de är platta och mångfacetterade på samma gång. Det är fascinerande hur författaren får läsaren att vilja veta deras öde fastän man egentligen inte tycker så mycket om någon av dem. I slutet av varje kapitel presenteras en cliffhanger, som gör det omöjligt att lämna boken ifrån sig. Läsaren måste få reda på vilken nästa vändning blir.

Gone Girl har sålt i över två miljoner exemplar och har blivit Gillian Flynns stora genombrott. Trots att den är över femhundra sidor läser du den gärna i ett svep och lämnar teven avslagen hela helgen. En varning vill recensenten dock utfärda: don’t try this at home…

Sara Starkström

Publicerad: 2013-12-16 00:00 / Uppdaterad: 2013-12-15 19:22

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5498

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?