Texas är den enda delstaten i USA där high school-elever kan välja bort det annars obligatoriska ämnet American history till förmån för Texas egen historia. Att avgränsa ett ämne som historia till något så snävt som den egna hembygden (även om det skall tilläggas att delstaten har en yta större än Sveriges) säger onekligen någonting om patriotismen hos the Lone star state. I den svenska kursplanen tar givetvis Texas historia inte så stor plats, men med Philipp Meyers Sonen kan den svenska läsaren ändå få sig en ordentlig genomkörare av delstatens våldsamma förflutna. Och det utan nämnvärd ansträngning, Sonen är en av de böcker som man inte tar sig tid för att läsa utan en bok som istället tar ens tid.

Att Meyer lovordats i sitt hemland är inte svårt att se, för hans författarskap anknyter till USAs stora berättare som Faulkner och Steinbeck men även till modernare kollegor som Cormac McCarthy. Då inte bara till stilen utan också för att hans berättelser tar det stora greppet. Här är det en familjedynastis uppkomst och fall under 150 år och fem generationer. Det kan låta pompöst och uppskattar man inte den historiska romanen sett över flera generationer bör man kanske ägna de sexhundra sidorna åt någon annan läsning. Gillar man däremot den episka berättelsen, om så bara lite grann, så är detta den roman man bör satsa på. För Meyer står sig väl mot sina klassiska förebilder.

Berättelsen följer tre personer ur McCullough-klanen vilkas livsöden berättas parallellt. Först har vi Eli, patriarken och grundaren av dynastin. Han växer upp under enkla förhållanden och kidnappas som trettonåring av comanche-indianer som massakrerar resten av hans familj. Efter påvisat mod och flit blir han Tieheteti, fullvärdig medlem i stammen vars hårda men fria leverne lägger grunden för hans vidare livsföring. När han återgår till att leva hos den vite mannen är han rastlös och lever för stundens njutning men är samtidigt hänsynslös och skapar sig en förmögenhet i boskap och senare olja.

Romanens andra berättare är Peter, Elis son. Att ha patriarkens alfahannegener räcker bara en bit, att leva upp till legenden är omöjligt. Peter, som berättar sin historia i dagboksform under ett par år med start 1915, har en intellektuell ådra och en empatisk förmåga som inte står högt i kurs bland dåtidens Texasmän. Han ses, och ser även sig själv, som svag för att han genskådar och föraktar den genomgående rasismen och den allmänna inskränktheten som råder bland ranchägarna. Men hans står samtidigt tidvis upp emot sin far patriarken, vilket ingen annan i hans omgivning ens skulle våga drömma om.

Den tredje berättaren är Jeannie, Peters barnbarn som i modern tid ligger svårt skadad ensam hemma på familjeranchen och ser tillbaka på sitt åttiåriga liv. Jeannie har i hela sitt liv kämpat i motvind. Trots att hon både varit ytterst kompetent när det gäller att sköta ranchen, och vänt den nedåtgående spiralen som boskapsskötseln utvecklas till för att istället göra sin familj ett namn som en av de största inom Texas oljenäring, har hon hela tiden haft sitt kön emot sig. I Texas är det männens sak att sköta affärerna, kvinnor sköter om hemmet och vill de något mer så begränsas deras arbetsinsats till välgörenhetsområdet. Om Eli är patriarken så är Jeannie matriarken, men en sådan får aldrig den äkta respekten. Hur J.R Ewing-lik hon än är när det kommer till affärer.

Även om den geografiska platsen är densamma för stora delar av berättelsen, familjen McCulloghs ranch nära den mexikanska gränsen, så gör tidsdimensionen att man får in såväl Familjen Macahan som Dallas i en och samma roman. Samtidigt finns det även saker som är konstanta över tid: Texas rikedomar utvinns genom erövringar och det är ingen plats för den svagsinte. Angloamerikanerna må vara de som till sist står som herren på täppan, men innan dess växlade makten mellan spanjorer, mexikaner och indianer och våldet och hänsynslösheten har alltid setts som självklart när det gäller att ta för sig av rikedomarna. Sonen innehåller mycket våld, men inte utan syfte och aldrig som något som finns där för att öka spänningen för läsaren. Utan snarare för att manifestera det faktum att den enskilde individens liv inte haft så stor betydelse när det gällde kampen om Texas.

Det finns givetvis något väldigt amerikanskt över hela romanen, berättelsen om hur landet tämjdes från vildmark till civilisation. Men det är inte en svartvit berättelse sedd helt ur de vita amerikanernas ögon, för även om familjens etnicitet gör att McCulloughs hamnade som slutsegrare så är det mexikanska och indianska perspektivet hela tiden närvarande. Inte minst det sistnämnda tar upp en stor del av romanen och författarens kunskaper om comanche-indianernas livsföring imponerar. Mest imponerande är dock att Meyer utifrån ett ganska enkelt berättargrepp bygger upp en storslagen historia där de personliga livsödena blir lika intressanta som de historiska skeenden de vistas inom.