Recension

: Religionen i demokratin
Religionen i demokratin: Ett politiskt dilemmas återkomst Eli Göndör (red.)
2013
Timbro
8/10

Vi och dom

Åtta texter om religion och demokrati. Det behövs ibland inte mer än så för att en skall börja omvärdera sina sanningar. Tanken att det typiskt svenska sekulariserade, rationella och vetenskapliga på något sätt liknar facit när det kommer till demokrati känns nu mest väldigt bekväm, för att inte säga lat. För jag erkänner skamset att jag satt nämnda värden högt på värdelistan utan att reflektera över att denna handling i sig är ett uttryck för det protestantiska arv jag bär på. Det är Torbjörn Elenskys text ”Genom tron på sekulariseringen allena ingen demokrati” som öppnar upp för självkritik.

Men det finns också något som tenderar att bli fördömande i svensk tradition, med sin protestantiska grund. Man förväntas i mycket högre grad internalisera disciplinen och vara entydig, för annars anses man oäkta. Och kraven på äkthet, samt de mycket bestämda uppfattningarna om hur mänsklig äkthet konstrueras och manifesteras, är väldigt grundläggande i den svenska etiken. Sann, äkta, ärlig. Det är svenskarnas ideala självbild, och ett arv efter protestantismen, som förvisso är gott, i bemärkelsen välmenat, men det begränsar oss avsevärt i vår förmåga att förstå socialt samspel, andra kulturer och lekar med identiteter och positioner som kännetecknar vissa andra både intellektuella och helt enkelt vardagssociala traditioner.

Alla texterna i antologin är mycket läsvärda och håller hög kvalitet i både innehåll och form. Är man det minsta intresserad av titelns politiska dilemma är detta given läsning. Texterna berör ämnet utifrån olika infallsvinklar och trots att de är ganska korta går de ändå ned på djupet och ger läsaren stora mängder nyttig kunskap. Andreas Johansson Heinö reder ut de svenska politiska partiernas förhållningssätt till religion från början på 1900-talet fram till idag. Susanne Wigorts Yngvesson skriver om ”Den ‘tomma’ demokratin och religion som dess väckelse”. Andreas Ekström skriver om Carola, homosexualitet och en resa i USA:s bibelbälte. Lars Dencik skriver om skillnaden mellan religion och religiositet och om orsaker till så kallade religiösa konflikter. Tomas Gür förklarar den religiösa situationen i Turkiet och den turkiska kvinnokampen. Nathan Shachar skriver om det katolska Latinamerika, frikyrkor och missionärer. Slutligen knyter Eli Göndör ihop säcken med en text om religion i förändring och vardagslivets religiositet.

Förutom Elenskys text om sekularisering är det Shachars text om katolicismen och Denciks om konflikter som intresserar mig mest. Jag tycker också att det blir intressant när begreppet religiositet utvidgas till att inbegripa även politiska ideologier, ateism och rörelsen Humanisterna. I sin utformning där hängivenhet och sanningsanspråk är vitala ingredienser skiljer sig dessa sekulära grupper från religionen endast i frånvaron av Gudsgestalt.

Jag hade en diskussion med en god vän om risken att boken skulle missa potentiella läsare för att den är utgiven på Timbro. Jag hoppas och tror att det inte är så, för det vore synd. Den här boken behöver läsas, inte minst för att vi som är uppväxta i ett av världens mest sekulariserade länder kan ha missat att förstå religionens inflytande över människors vardagsliv och trons betydelse inom alla samhällssfärer. Det finns kanske inget rätt eller fel. I många städer och områden där olika religioner verkat sida vid sida ökar förståelsen för att ens egna rättesnören inte är de enda fungerande och religionerna blir mindre dogmatiska. Det är en utveckling som vore välkommen även här, i den bemärkelsen att även en ateist skulle kunna släppa litet på sitt sanningsanspråk och tillåta andra att få tro på vad helst de vill.

Kari Kapla

Publicerad: 2013-05-22 00:00 / Uppdaterad: 2013-05-20 20:32

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5237

2 kommentarer

”…begreppet religiositet utvidgas till att inbegripa även politiska ideologier, ateism och rörelsen Humanisterna.” (Har ej läst boken.) En mening som den citerade ger mig blott känslan av att religionsvännerna försöker usurpera alla världsbilder genom att kalla dem ”religion”. Det innebär dock att begreppet töms på innehåll, och påminner om religionernas ihärdiga ansträngningar att intala oss att det finns ”Stora Frågor” som enbart kan ha religiösa svar. Likaså: det finns förstås ateister som är dogmatiska och fantasilöst missionerande, men ateismen förbjuder ingenting, den är blott ett konstaterande.

elge larsson Oregistrerad 2013-05-22 22:54
 

Hej Elge,

Din kommentar här fick mig att fundera ett varv till på texterna i boken, tack för det!

Om jag förstått dig rätt så känner du att det är en väsensskillnad mellan ett religiöst sanningsanspråk och ett icke-religiöst. Vilket är en rimlig ståndpunkt. Men jag funderar över vad denna skillnad egentligen består av, när själva övertygelsen är den som formar din vardag.

När du säger att ateismen är ett konstaterande blir jag nyfiken på dina tankegångar. Är inte en religion också ett konstaterande av en påstådd sanning?

Min största tanke efter läsningen av antologin var den sköna känslan att det är så himla mänskligt att tro. Oavsett om en tror på vidskepliga ting eller helt rationella så verkar tron finnas inbyggd i alla oss människor. Det skulle jag vilja läsa en bok om!

Hälsningar Kari

Kari Kapla Redaktionen 2013-05-24 01:33
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?