De utvalda är en klassisk fantasyserie med kartor på insidan av pärmen. Kartorna porträtterar en avlägsen värld med sju riken. 18-åriga Katsa lever i ett av dem. Katsa är en särling. Det känns igen på att hon har två färger på ögonen, ett grönt och ett klarblått precis som alla andra särlingar. Alla särlingar har dessutom speciella ”begåvningar”. Katsas begåvning upptäcktes när hon var åtta år gammal och med ett enda slag dödade sin kusin när hon blev arg på honom. Det sägs att hon har dödandets gåva, därför är de flesta rädda för henne. Katsas föräldrar är döda så hon bor vid sin morbror kung Randas hov och används av honom för att bestraffa olydiga undersåtar i riket.

Katsa driver samtidigt motståndsrörelsen Rådet, tillsammans med sin kusin prins Raffin och sina få vänner. Tack vare ett av uppdragen för Rådet träffar hon Po, en annan särling med en mycket speciell gåva. Han är inte rädd för Katsa, han blir istället hennes vän. En dag lämnar Katsa kung Randas slott för att hjälpa Po på sitt största uppdrag någonsin. Det leder dem båda genom flera riken och faror, mot många både vänliga och fientliga möten.

Han kunde slåss, och ett slagsmål var precis vad hon skulle ge honom. Hon hoppade upp och sparkade honom i bröstet. När han rasade i marken kastade hon sig över honom , slog honom i ansiktet, en, två, tre gånger och knäade honom i sidan innan han lyckades knuffa undan henne. Hon flög på honom igen som en vildkatt, men när hon försökte låsa fast hans armar vände han över henne på rygg och naglade fast henne med sin tyngd. Katsa drog upp knäna och vräkte honom bakåt, och så var båda på benen igen och hukade, cirklade runt och attackerade varandra med händer och fötter.

Kristin Cashore skriver välkoreograferade slagsmålsscener men det är inte konflikterna som står i fokus utan relationer, vänskap, kärlek och passion.

Hon kände sig varm i hans famn, lugn och trygg och modig. Och nu skrattade hon åt hur skönt det kändes, hur bra hans kropp kändes mot hennes. Po flinade, ett okynnigt glänsande leende som gjorde henne varm överallt. Och sedan rörde hans läppar vid hennes hals och gled över hennes nacke. Hon flämtade. Hans mun fann hennes. Hon fattade eld.

Kärleksscenerna blir ibland lite för fåniga men de har ändå en glöd i sig.

Kristin Cashore har tack och lov inte adapterat fantasygenrens förkärlek för många karaktärer med krångliga namn. Här bär man med sig alla klart i minnet och det framgår ganska snabbt vilka man kan lita på och vilka man inte kan lita på, men kom ihåg att skenet kan bedra och förvirra.

Berättandet går i ett rasande tempo. Jag läser fort, biter mig i läppen under en spännande scen och känner hur det kniper till i bröstet när någon av bokens karaktärer är i fara eller är ledsna. Lika glad blir jag när det går bra för Katsa och hennes vänner. Jag vill helt enkelt aldrig lägga ifrån mig boken, än mindre att den ska ta slut. Ibland tappar berättandet i tempo vilket bara är skönt. Då passar Kristin Cashore också på att låta karaktärerna utvecklas och mogna.

Serien är skriven för ungdomar mellan 12-15 år. Jag som är 10 år äldre än målgruppen struntar blankt i det och läser lika fascinerat som jag hade gjort för 10 år sen då jag var som mest fast i den här genren och slukade David Eddings serier Sagan om Belgarion och Sagan om Mallorea. Jag anar vissa drag från dem i Tankeläsaren.

Det här är en riktigt välskriven bok i allt från dialog till känslor, karaktärsbyggnad och miljöbeskrivningar. Det enda som stör är att Katsa måste vara så hård hela tiden, även om hon mjuknar mot slutet. Men det är kanske inte så konstigt när det enda människorna i hennes omgivning vill se är hennes förmåga att döda.

Tankeläsaren är den första boken av tre i den nya fantasyserien De utvalda. Boken har redan tagit världens fantasyfantaster med storm och den är väl omskriven även i Sverige. Jag väntar nu med spänning på nästa del i serien som kommer i maj.