Recension

: Liv i överflöd
Liv i överflöd Kristina Appelqvist
2011
Alfabeta
6/10

Puttrigt pussel i universitetsmiljö

Utgiven 2011
ISBN 9789150113495
Sidor 350

Om författaren

Kristina Appelqvist är författare, frilansjournalist och kommunikationskonsult. Hon har tidigare skrivit nio deckare i universitetsmiljö som utspelar sig i Skaraborg. Klänning för korta kvinnor inledde den nya serien där handlingen förlagd till Stockholm och Sjuhäradsbygden där Kristina är uppvuxen. Lögnaren i skafferiet är hennes elfte bok.

Sök efter boken

Inom deckargenren finns det många inriktningar och gränsen mellan dem kan vara flytande. En av mina favoritgenrer är pusseldeckaren. Författaren Sören Bondeson menar att det karaktäristiska för pusseldeckaren är att mordgåtan ligger i fokus och är utlagd likt ett pussel. Oftast är det en sluten miljö där minst fem stycken är misstänkta för mordet. Mot slutet samlas alla och mördaren avslöjas. Bondeson anser att inriktningen gått i stå och menar att möjligheterna att modernisera pusseldeckaren är stora.

Liv i överflöd är den tredje och fristående delen i Kristina Appelqvists pusseldeckare med Västgöta universitet och småstadslivet i Skövde som fond. Vi får följa kriminalkommissarie Filip Alexandersson och hans sambo rektor Emma Lundgren.

Filip stod fortfarande i badrummet när han plötsligt hörde Emma ropa någonstans i huset.
”Vi måste åka till universitetet, det har hänt något förfärligt.”
Han klev ut i hallen, ansiktet var fortfarande täckt av raklödder.
”Vad är det som har hänt?” sa han och tittade ner på Emma som stod halvvägs upp i trappan.
”En doktorand på vårdinstutionen ringde just. Det verkar som om en av bröderna Wackerfält har hittats död.”
”En av dem…?”
”Ja, just nu vet ingen om det är Konrad eller Hugo.”

Den mördade är en av tvillingbröderna och dessutom huvudkandidat till jobbet som ny universitetsdirektör. Han är dessutom ensam arvtagare till 30 miljoner efter sin excentriske farbror. Kriminalkommissarie Filip Alexandersson blir ålagd att hålla sig utanför utredningen. Han får istället skaka liv i ett gammalt fall. En poet har varit försvunnen i trettiofem år men nu har nya ledtrådar dykt upp. Dock visar det sig så småningom att fallen kanske hänger ihop. När fler mord begås kan han inte längre hålla sig utanför mordutredningen på universitetet.

Det är min första bekantskap med Skövdeparet Emma och Filip, men de är lätta att komma inpå livet. De är pladdriga och lättsamma människor utan hemligheter och knepigheter. Efter en ganska krystad och förvirrad inledning där ett möhippegäng hittar det första mordoffret skruvas spänningen upp och historien förtätas.

Bondeson efterlyser som jag skrev tidigare en förnyelse av pusseldeckargenren. Något sådant sysslar inte Kristina Appelqvist med. Däremot ingår alla klassiska ingredienser och det är hela tiden väldigt rafflande. På klassiskt Agatha Christie-manér finns mördaren med oss hela tiden, men det är först på de sista sidorna som vi får reda på vem det är. Innan dess har jag hunnit misstänka alla inblandade både en och två gånger. Det är skickligt av författaren att tråckla ihop historien på det viset. Det närmast osannolika att fallet med den försvunne poeten skulle ha något med universitetsmorden att göra kan jag bortse ifrån.

Anna Liv Lidström

Publicerad: 2012-01-22 00:00 / Uppdaterad: 2012-01-22 19:26

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4524

2 kommentarer

Har dålig koll på deckare, men är inte pusseldeckaren grunden i alla deckare? Ett brott begås och vi vill få reda på hur det gått till? Är det denna genre som skall förnyas? Om pusseldeckaren är en underavdelning av deckaren, vad är då deckaren?

Kettil Johansson Redaktionen 2012-01-22 09:52
 

Jag var kanske lite slarvig där. Vi kan istället skriva ”kriminalroman” om det blir tydligare? Och där finns minst tio underavdelningar såsom Polisromanen, Spionromanen, Skräckromanen, Thrillern osv. Och såklart Pusseldeckaren. Och det är den genren som Bondeson efterlyser förnyelse inom. Och jag kan hålla med. Visst är det charmigt med Sherlock Holmes och Agatha Christie, men nu är det 2012. Just ”Deckare” är förresten också en undergrupp där huvudpersonen är en privatdetektiv. Tänk
t ex Dashiell Hammet. Nuförtiden är ofta detektiven ersatt av en journalist som i Liza Marklunds böcker.

Anna Liv Lidström Redaktionen 2012-01-22 20:36
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?