Det är knappast möjligt att se något genomgående tema i alla de bilderböcker som ges ut under ett år, men i det urval som presenteras här kan man i alla fall se tendenser. Flera av böckerna har ett ensamt barn som står i centrum, ibland starkt och ibland utsatt, oftast modigt och egensinnigt. Mest extremt är det i Lina Blixts bok Bakomvärlden där lille Timmy blir inkastad i ett riktigt skräckfilmsscenario. Timmys föräldrar förstår honom inte, och föräldra-barnrelationen står också ofta i fokus, i allt från Lena Sjöbergs tankelek på rim om att byta plats med djur, till Constance Ørbeck-Nilssen och Akin Duzakins bok om Lars som måste lämna mamma och gå ensam till skolan.

Många av böckerna har filosofiska drag, inte minst Joar Tiberg och Anna Höglunds poetiska bok om hur det går när månen drabbas av sorg, och Thomas och Anna-Clara Tidholms En som du inte känner om vänskap och utveckling. Månen finns för övrigt också med i Emma Virkes collagetecknade bok om fascinationen för rymden. Miljöerna och omgivningen kring barnen är viktiga medspelare i flera böcker – som vattnet i Eva Lindströms Jag tycker inte om vatten, och skogen i Cecilia Sidenbladhs och Tord Nygrens Tintomara i storskogen.

Överlag är många av böckerna ganska allvarliga, de tar upp existentiella frågor och låter barnen det handlar om möta svåra utmaningar och ta egna beslut. Förmänskligade djur som huvudpersoner är nästan helt frånvarande, här finns ingen hinna av illusion eller skydd mellan barnen och verkligheten. Barnen är utlämnade åt den egna förmågan, och i de flesta fall är de kapabla att handskas med det som sker.

Lina Blixt: Bakomvärlden
Atmosfärrik skräck på flera plan

”En dag hittar Timmy ett hål i väggen i sitt rum, och han kan höra någon som rasslar och prasslar och stryker förbi därutanför. Men varken mamma eller pappa vill lyssna, så Timmy kryper igenom hålet själv för att se vad som finns på andra sidan. Där finner han ett grått landskap…” Läs mer

Thomas Tidholm: En som du inte känner
Drömsk vänskap som utvecklingspsykologi

”I den här boken möter en pojke en flicka. Det är hela berättelsen, men självklart är den mer komplex än man kan tro. Flickan lockar med sig pojken på många lekar: de springer genom en skog, hoppar ner i ett hav och simmar till andra stranden. Hon är en flicka som alltid tycks springa, på väg…”Läs mer

Lena Sjöberg: Tänk om…
Vårt liv som hund

”Det här är en rätt så oemotståndlig bok. Den är en förälders tankelek med sitt barn: tänk om jag var en hund och du var en hundvalp? Eller jag var en hare och du min harpalt? Vad skulle vi göra då? Boken bygger på att tryggheten i att ha sin förälder hos sig finns kvar…” Läs mer

Rintaro Uchida: Spöktåget
Ett tåg fullt av andar

”Har man sett Hayao Miyasakis animerade film Spirited away känner man till en del om Japans andevärld (om ni inte har sett den, gör det!). Det finns minst sagt gott om olika andeväsen, sprungna ur religionen shinto, som varit dominerande i Japan under lång tid…” Läs mer

Eva Lindström: Jag tycker inte om vatten
En alldeles rationell fobi

”Eva Lindström fick inte Augustpriset i år heller, men någon gång hoppas man att en egensinnig barnbok kan få gå före en socialrealistisk ungdomsdito, hur bra den senare än är. För Eva Lindström är något alldeles eget, både när det gäller text och bild. Årets Lindström handlar om Alf som inte tycker om vatten…” Läs mer

Cecilia Sidenbladh: Tintomara i Storskogen
En prövande lek i bild och text

”I Carl Jonas Love Almquists Drottningens juvelsmycke finns den androgyna Tintomara, uppväxt på Stockholmsoperan, inblandad i mordet på Gustav III och oönskat upphov till många krossade hjärtan. Hon är varken man eller kvinna, men hon älskas av båda könen, och hennes oförmåga att själv älska andra eller…” Läs mer

Ulf Stark: Diktatorn
Jag, jag, jag!

”Diktatorn har andra människor som gör det mesta åt honom: han blir matad, man borstar hans tänder, man läser sagor för honom – men han vill bara höra den som handlar om honom själv och hur bra han är. Han har privatchaufför som kör honom till MINIsteriet (i en liten stridsvagn), där personalen tar hand om hans ytterkläder…” Läs mer

Pernilla Stalfelt: Livetboken
Meningen med det hela

”Pernilla Stalfelt har tidigare skrivit bilderböcker om så stora ämnen som Döden, Barnkonventionen och Bajs, och nu är turen kommen till det kanske största av allt: Livet. För vad är egentligen liv? Träd lever och ugglor, själv vet man att man lever för att man kan röra på sig och uppleva saker med sinnena.” Läs mer

Constance Ørbeck-Nilssen: Inte alldeles ensam
Vad som ryms i skogen

”Lars ska gå till skolan ensam för första gången, genom den mörka skogen. Mamma står kvar i fönstret och vinkar, och Lars bestämmer sig för att gå baklänges: på så sätt kan han se henne och huset så länge som möjligt. Han är rädd för den stora skogen och för de varelser som kan finnas där: stora…” Läs mer

Jan Lööf: Pelle på planetfärd
Operation Rädda Bertil Enstöring

”Alla som sett Skrot-Nisse och hans vänner, Jan Lööfs klassiska barnprogram, minns väl eremiten Bertil Enstöring. Han som helst ville vara ifred och “skriva på sin bok” men som ständigt jagades av ingenjören Ture Björkman som ville stjäla boken och därmed Bertils alla uppfinningar. För den som undrar…” Läs mer

Emma Virke: Brevet till månen
Rymdresa i collage

”Brevet till månen handlar om Moa, som fascineras av månen och undrar om han är ensam. Hon skriver ett brev och frågar, men den som svarar är inte månen utan Rymdcentralen: de säger att Moa ska få följa med på nästa månfärd och själv överlämna sitt brev!” Läs mer

Anette Skåhlberg: Jösta och Johan
Pappa, pappa, barn

”Sagolikt bokförlag ger ut böcker som på olika sätt ifrågasätter normer och värderingar kring jämlikhet, könsroller och rätten till att vara den man är. Det är bra. Men ibland kan jag tycka att det känns som att ämne efter ämne betas av bara för att. Böckerna blir därför många gånger överpedagogiska och berättelsen hamnar…” Läs mer

Joar Tiberg: Månen blev rädd
Månen tappar fotfästet

”Poeten Joar Tiberg debuterar som barnboksförfattare med Månen blev rädd. Han har skrivit en stark allegori om sorg, kanske depression, och rädsla. Det handlar om månen som plötsligt känner att han tappat kraften – han orkar inte lysa längre. Rädd har han blivit också. För Jorden där under…” Läs mer