Recension

: Skugga
Skugga Karin Alvtegen
2007
Natur och Kultur
7/10

Oförutsägbart bekant

Utgiven 2007
ISBN 9789127088641
Sidor 362

Om författaren

Fotograf: Micke Lundström

Karin Alvtegen är född 1965 i Huskvarna och bor numera i Stockholm. Hon debuterade 1998 med kriminalromanen Skuld och har även varit verksam som manusförfattare. Efter Skuld, Saknad (2000), Svek (2003), Skam (2005) och Skugga (2007) kom romanerna En sannolik historia (2010) och Fjärilseffekten (2013).

karinalvtegen.com – Officiell hemsida.

Sök efter boken

Den skygge Nobelpristagaren hade uppnått en berömmelse som var utan motstycke i svenskt kulturliv, men intervjuer hade han sällan givit. Hon kunde inte påminna sig en enda detalj om hans privatliv.
"Gerda Persson var nittiotvå. Dom borde väl nästan vara jämngamla?"
"Så gammal tror jag väl inte att han är. Tror du verkligen det?"
Marianne visste inte. Och bokomslagen gav ingen ledtråd. De hade tryckts före personkultens era då författarnas ord fortfarande var mer intressanta än deras ansikten.

När jag kommit så långt i läsningen av Skugga (sidan 15, rättare sagt) måste jag slå ihop boken och titta på baksidan som helt täcks av en porträttbild av Karin Alvtegen. Gissningsvis har hon själv väldigt lite med marknadsföringen av sina böcker att göra, men ironin är inte liten i skillnaden mellan dikt och verklighet här. Och lite befriande, eftersom jag misstänker (hoppas?) att Karin Alvtegen är medveten om just de där raderna och hur de ställer sig till den gigantiska marknadsföring som Skugga har fått i busskurer och dagspress.

Men nu är ju det här en recension.

Skugga börjar med att 92-åriga Gerda Persson hittats död i sin lägenhet och en jakt på eventuella anhöriga startas. Snart upptäcks dels en koppling till den store författaren Axel Ragnefeldt, dels en ensam arvtagare som aldrig har hört talas om Gerda Persson.

Jag är förtjust i Karin Alvtegens böcker. Utan att slänga in de klassiska deckargreppen (inga utarbetade ensamma poliser eller journalister, ibland inte ens några brott) skriver hon spänningsromaner som helt enkelt bara är bra. Därtill oförutsägbara vilket är en förutsättning för att romaner i den här genren ska ge någon behållning.

Skugga är inget undantag, jag är nöjd, det är precis vad jag väntar mig av Alvtegen – oförutsägbarhet som jag känner igen. En av få saker jag vänder mig mot är slutet. Jag hade önskat mig ett kapitel till. Som det är nu tycker jag att det slutar alltför abrupt, med för många frågor i luften.

Textutdrag (Visa/göm)

Stina Sigurdsson

Publicerad: 2007-12-04 00:00 / Uppdaterad: 2011-07-04 23:24

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2740

2 kommentarer

Textutdraget om nobelpristagaren känns verkligen inte särskilt stilistiskt smidigt. Men det kanske är där nivån ligger på svenska deckare.

Pontus Oregistrerad 2007-12-04 14:56
 

Pontus, vad menar du? Exemplifiera gärna.

Greger Oregistrerad 2007-12-04 18:03
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?