Den underbara familjen Kanin bor såklart i den underbara delen av Sagoskogen. Men en underbar del förutsätter sin motsats, och mycket riktigt finns också en fruktansvärd del av skogen, dit Lillebror Kanin förvillar sig under en utflykt för att plocka blåbär. I den underbara delen flyger vackra fjärilar omkring bland färgglada blommor och träden bebos av ugglor och vänliga smådjur. I den fruktansvärda delen har träden huggtänder och lysande gula ögon, och bland dess rötter gömmer sig smådjävlar och mystiska häxor. Som tur är för Lillebror Kanin får han hjälp att hitta hem av en vresig liten tomte, men som otur är råkar tomten välja fel väg och bakom hörnet väntar…. Monstret!

Det här är en fantastisk bilderbok. Den påminner i sin detaljrikedom och lätta drag av gotiskhet om såväl Tim Burtons dockfilmer som >Hans Arnolds skruvade sagobilder. Förutom huvudhistorien finns i bilderna på varje uppslag mängder av detaljer att titta på, bland annat små svarta figurer som ägnar sig åt olika aktiviteter: i den underbara delen sitter de och spelar kort, i den fruktansvärda delen håller de begravning! När Monstret kommer är det riktig skräckfilmsuppbyggnad och överraskningseffekt som gäller, men sensmoralen finns här såklart också: man ska våga se det farliga i ögonen, och allt farligt kanske inte heller är så farligt som man tror.

Anknytningen till huvudhistorien behålls boken igenom, men utan att tappa den tillåter sig Jonna Björnstjerna ibland också att gå loss i fantasier. Som när Lillebror åker hem på metron som går igenom skogen, körd av en liten bäver på en ranglig träbana. I fantasifullhet närmar det sig då Tove Janssons klassiska Vem ska trösta knyttet? och det är verkligen inte illa.