Utgiven | 2007 |
---|---|
ISBN | 9789173531597 |
Sidor | 311 |
I den här boken vill historikern Kim Salomon undersöka hur ideologi och politik tar form, vilken han menar i hög grad sker i och genom massmedia. Mer precist väljer han därför att titta på hur det "kalla kriget" (tolkat i bred mening som den politiska och ideologiska konkurrensen mellan Sovjetunionen och USA) skildrades i svenska veckotidningar – som exempelvis Året runt – under 1950-talet, det vill säga när den konflikten var som hetast.
Det är väl egentligen inte alls överraskande att de svenska veckotidningarnas skildringar är extremt svart-vita. Skildringen av Sovjetunionen är totalt nattsvart: diktaturen är ett stort hot mot världsfreden, dess ledare är onda, oborstade och grymma, ekonomin och den tekniska utvecklingen är efterbliven. USA, däremot, är hoppets och demokratins land, frihetens och fredens försvarare. Skildringen av USA innehåller dock (till skillnad från skildringen av Sovjet) vissa nyanser, så att veckotidningarna också kan ta upp problem som rasförtryck och kriminalitet. Sverige, slutligen, framstår som landet lagom, mitt emellan de två ideologiska motpolerna – och i slutändan kanske världens bästa plats att bo på, med demokrati, vacker natur och ett folkhem i snabb utbyggnad.
I korthet alltså inte några överraskningar angående västvärldens världsbild, så boken tillför på den punkten egentligen inte något nytt till forskningen. Salomon är dock mycket detaljerad och noggrann i sin forskning, så den som är intresserad av en dylik beskrivning har här en god källa att bygga på.
Problemet är dock att hans genomgång av tidningarnas artiklar får ta så stor plats, att det i praktiken inte blir mycket med diskussionen som utlovades om hur ideologi och politik tar form. De talrika exemplen Salomon tar upp visar otvetydigt på att ideologi och politik genomsyrar medias skildring av det kalla kriget, men jag saknar en diskussion om hur och varför så sker, och vilka effekter det i sin tur får hos läsarna.
Här hade funnits många viktiga frågor att spinna vidare på, exempelvis i vilken mån medias bild faktiskt är politiserad, eller i vilken mån den faktiska verkligheten beskrivs. I vilken mån driver media en medveten politisk agenda, och i vilken grad förmedlas ideologi omedvetet? Hur påverkar skildringarna av kalla krigets motpoler tidningsläsarnas tänkande och agerande? Hur påverkas den politik som de facto förs i Folkhemssverige? Ett par av de här frågorna berör Salomon, men då enbart som hastigast utan någon mer systematisk genomgång som hade kunnat ge något mer definitivt svar.
Ämnet hade alltså säkert kunnat göras intressant – inte minst, som Salomon noterar i slutet av sin bok, med tanke på de paralleller man skulle kunna göra till dagens mediaskildringar av "skurkstater" och kampen mot terrorismen. Men för att göra den parallellen intressant och lärorik saknar den här boken några viktiga pusselbitar. Nu känns det som om den mestadels beskriver något vi egentligen redan vet – att USA:s version av Kalla kriget genomsyrade även det svenska samhället.
Publicerad: 2007-09-11 00:00 / Uppdaterad: 2007-09-11 00:00
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).