Recension

: Våldtagen - men jag är fanimej inget offer
Våldtagen - men jag är fanimej inget offer Caroline Malmberg Willfox
2007
Bokförlaget DN
10/10

Placera skulden där den hör hemma!

Utgiven 2007
ISBN 9789175887401
Sidor 200
Medförfattare Christel Dopping

Om författaren

Caroline Malmberg Willfox, född 1985, är verksam som föreläsare. Hon har även byggt upp en hemsida som fungerar som ett nätverk för våldtäktsdrabbade kvinnor och deras anhöriga och närstående.

Sök efter boken

Det är ett rakt och bestämt tilltal i undertiteln till den här boken och det stämmer väl överens med innehållet. Caroline Malmberg Willfox har ett tydligt mål med att berätta sin historia, hon vill stödja andra drabbade och deras anhöriga. Hon har valt att samarbeta med en medförfattare, Christel Dopping. På så sätt har hon haft tillgång till en utomstående person som förmodligen är den som har intervjuat de människor som fanns runt henne efter den brutala våldtäkt hon utsattes för hösten 2005.

Första tredjedelen av boken består av Carolines dagboksanteckningar från året som följde efter våldtäkten. Just genom att vi får ta del av hennes version rakt upp och ner, ger hon oss en unik inblick i de olika faser hon går igenom. Från chockfasens inneslutenhet till återhämtningsfasens motstridiga impulser och snabba humörsvängningar och hur hon steg för steg återfår sin styrka och handlingskraft. Först vill hon inte snacka med någon om det hemska hon varit med om, men snart inser hon att det faktiskt kommer vara till hjälp.

I den andra tredjedelen får många av hennes närmaste komma till tals, väninnan som var den första på plats efter våldtäkten, mamman, mammans sambo, en annan väninna och hennes mamma, den nuvarande pojkvännen. Dessutom berättar de två poliser som Caroline mötte kort efter våldtäkten det de minns av mötet med henne och den psykolog hon samtalat med uttalar sig generellt, utan att gå in på deras samtal. Varje presentation avslutas med att de olika personerna ger konkreta råd om hur man kan vara till hjälp i en liknande situation.

I den avslutande tredjedelen följer fakta om våldtäkt, bland annat information om lagar och det juridiska, om själva krisförloppet och vart man kan vända sig för att få hjälp.

I den tid vi lever i nu, där media har en tendens att lyfta fram detaljer i enskilda historier på ett ganska spekulativt sätt och där böcker med etiketter som En sann historia säljer otroligt bra, känns den här boken befriande uppriktig. Våldtäkten beskrivs naturligtvis, men det huvudsakliga fokuset ligger på det som händer efteråt, vägen tillbaka till ett fungerande vardagsliv.

Jag blir helt enkelt imponerad av modet och generositeten bakom denna bok! Det är genialt att dela med sig av sin historia och samtidigt bredda berättandet genom att ta in de närståendes perspektiv. Boken är skriven för alla, de som själva utsatts för en våldtäkt eller någon form av grov kränkning, de som känner någon drabbad och som känner sig osäkra på sin egen roll: Vad ska jag säga? Vad vågar jag fråga? Hur visar jag att jag finns till hands för min vän? Det är en oerhört stark berättelse om att ta sig ur det mörker och den uppgivenhet en djupt traumatisk upplevelse skapar, samtidigt som den visar hur man kan återerövra sin styrka och livslust.

Textutdrag (Visa/göm)

Andrea Berge

Publicerad: 2007-05-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-03-06 10:44

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2496

2 kommentarer

Jag hade verkligen, verkligen, verkligen vilja läsa dagboksanteckningarna året före våldtäckten också.

Sandra Oregistrerad 2007-05-20 18:28
 

Ja det hade jag också velat göra…tänk dig vilken bra bok det hade varit! Hon har ett intressant liv att följa!

Karin Oregistrerad 2007-06-10 14:10
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?